Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSOPERANS MYSTERIER
Bland det senare slaget märkas
Knut Almlöfs kostym i ”
Fregattkaptenen”’, den enkla blå fracken med
guldbanden, buren, enligt påskrift, för
första gången den 12 juni 1864 och den
sista gången den 21 maj 1894, samt
Edvard Swartz lika enkla svarta
Hamletkostym med pärlorna...
Vår vandring blir lång. Och herr
Rydgren omtalar därunder, huru
kostymerna hvarje vår piskas på operans
tak. ”Men huru många tusen eller
tiotusen kostymer finnes det då?” —
”Det är omöjligt att säga.” — ”Hvad
kostar en kostymuppsättring till en
opera?” — ”’Jo, exempelvis kan
nämnas, att kostymerna till ”Salomé dragit
en kostnad af omkring 4,000 kr. Men
skulle t. ex. ”Tannhäuser nu sättas
fullständigt upp, kunde detta icke gå
för sig under 8- å 10,000 kr.
Naturligtvis får man, då en ny opera skall upp
på repertoaren, för besparingens skull
se till, att en del äldre kostymer kan
användas i moderniseradt skick. Allt
som allt, kostar en stor opera i
uppsättning omkring 25,000 kr.”
I en korridor står en mängd
rustningar, däribland Lunkans i ”Gustaf
Vasa”’, af oerhörda dimensioner. En
del rustningar brann härom året. Så
komma vi till sorteringsrummet, där de
kostymer, som skola användas vid
kvällens representation, noggrant
genomgås tidigt på förmiddagen; härifrån
levereras äfven skärp samt
hufvudbonader till de löpande operorna. I
närheten ligger ett förrådsrum, där allt
guld, alla stenar, smycken, paljetter,
som behöfvas till kostymernas
tillverkning, förvaras. Alla dessa
besättningsartiklar importeras från utlandets stora
fabriker. Tillskärningsrum och själfva
skräddareverkstaden äro också belägna
här.
105
Vi taga afsked af herr Rydgren på
hans kontor, bland hans
räkenskapsböcker.
Man tror nog i allmänhet, att
teaterkostymer göras af billiga, mindre
hållbara stoffer. Om dräkterna endast se
bra ut för stunden, är allt godt och väl,
tänker man. Detta kan hålla streck i
afseende på t. ex. operettkostymer,
afsedda att göra tjänst blott en eller
annan månad, men är ett absolut misstag
beträffande repertoaroperor, stycken
som kunna tagas upp år efter år eller
med två, tre års mellanrum.
Kostymerna till dylika operor förfärdigas af
utmärkta tyger; detta blir i längden en
besparing. På kungliga teatern i
Stockholm användas t. ex. ännu kostymer
från Jenny Linds dagar.
Man kan här på jorden tänka sig
rätt mycket, men det finnes åtskilliga
saker, som man aldrig kan rätt
föreställa sig i sin fantasi. En sådan sak är
t. ex. Eiffeltornet i Paris.
Verkligheten öfverträffar, hvad oerhörd volym
beträffar, alla förväntningar.
Detsamma är i viss mån
förhållandet med de båda väldiga salar, som
ligga högst uppe i scenbyggnadens yttre
delar i kungliga teatern i Stockholm,
nämligen snickeriverkstaden och
dekorationsmålareateljén. Man verkligen
häpnar, när man inträder i den först
nämnda, som har en längd af 27,24
och en bredd af 19 meter! Räkna ut,
huru mycket detta gör i kvadratfot,
och ni skall bättre förstå, huru många
tusen personer kunna rymmas här.
Från snickeriverkstaden kunna
genom en öppning nära salens ena
kortsida, där en hiss går i bråddjupet, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
