Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
skilda orter på jordytan, utan ock
med solens växlande middagshöjder,
d. v. s. med årstiderna. I Rom var
därför en timme på sommaren (hora
estiva) enligt Galenus en halftimme
längre än vid midvinter (hiberna),
och de gamle plägade ange en orts
belägenhet genom bestämmandet af
längden för årets längsta dag. Detta
slags timmar, s. k. planet-timmar,
voro efter all sannolikhet de i det
dagliga lifvet ensamt brukliga, mättes
med sol- eller vattenur och försvunno
först efter uppfinnandet af mera
fullkomliga tidmätningsapparater (tolfte
århundradet). Äfven vår likformiga
tolfdelning var emellertid känd i
antiken; dessa timmar hallades
equinoctial-timmar, emedan de vid
equinoctierna sSammanföllo med de naturliga
timmarna, och voro naturligtvis
oumbärliga vid alla vetenskapliga kalkyler.
Två eller tre timmar sammanfattas
stundom till s. k. «<stora timmar«<, I
Jerusalem förkunnades begynnelsen
af hvar tredje timme med basunstötar
från templet (jämför Markus
berättelse om Kristi korsfästelse), de
«babylonskas< timmarna äro likbetydande
med två vanliga, ja kineser och
japaner indela alltfort dygnen i tolf schi.
Medan månaden och året äro genom
månens och jordens eget kretslopp
för henne bestämda tidsmått, existerar
däremot dygnet strängt taget ej för
jordkroppen som sådan. Dagens
timmar bestämmas genom jordklotets
rotation och solens därutaf följande
ögonblickliga ställning på
himlahvalfvet. Men denna är ju en annan
alltefter åskådarens växlande plats; de
orter, å hvilkas meridian
(middagslinje) solen för tillfället befinner sig,
ha sann middag (om solen är öfver
horisonten, eljest midnatt), för orter
på 15 graders västligt afstånd från
ANSGAR ROTH
föregående är klockan ännu bara elfva
på förmiddagen, eftersom solen
behöfver yttermera en hel timmas tid
till deras meridian o. s. v. Ju
östligare en ort är belägen, ju mer måste
en solvisare eller eljest ett rättgående
solur visa därstädes. «Vårt ur var
tolf, och vi följde det, men den ryska
klockan var ett<, heter det i «Döbeln
vid Juutas<. En ringa eftertanke visar,
att alla tider på dygnet i själfva
verket samtidigt finnas till på jordens
yta. Från detta märkliga faktum
härflyter en annan källa till förvåning
och förvirring hos okunnigt folk. Ty
om man i tanken en
söndagseftermiddag förflyttar sig åt öster, måste
man förr eller senare påträffa en plats,
där midnatten är rådande och där
således föregående dygn, d. v. s.
lördagen just nu lupit till ända.
Sammalunda bör på något afstånd från oss
västerut existera orter, där måndagens
arbetsfyllda id redan börjat.
Utsträckes tankens djärfva färd än längre
öst- och västledes, framkonstrueras
på denna väg lätt den mångomtalade
tretorsdagarsveckan, hvarom redan
den arabiske geografen Abulfeda i
början af 1300-talet har åtskilligt att
förmäla. För det kristna medeltida
Europa var detta betraktelsesätt absolut
främmande, och när Elcano på
Magelhaens fartyg efter fullbordandet af
den första världsomseglingen ankrade
vid Santiago, en af Gröna uddens
öar, blefvo sjöfararna djupt bestörta
vid upptäckten, att de portugisiske
öborna redan hade torsdag den 10
juli 1522, medan de själfva nyss
påbörjat onsdagen den 9! Då det
dåvarande venezianska sändebudet vid
spanska hofvet, grefve Contarini, fann
den riktiga förklaringen, blef hant.o. m.
mångenstädes utskrattad. Vid en
verklig resa ter sig dock saken på precis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>