Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OTTILIA ADELBORG
Gammal knyppling med tygets egen ränning (från Bleking).
in aere anses det att de sydda italienska
spetsarna utgått. De knypplade anses
vara af yngre ursprung.
Här må det tillåtas mig att göra en
längre parentes angående ett svenskt
arbetssätt, som inom knypplingens område
företer ett förhållande liknande reticellan
med dess fasta udd och reticellan med
dess tillsydda udd. Vår allmoge har haft
en utomordentlig förmåga att bevara gamla
arbetssätt. Det här afbildade arbetet från
Bleking ger en idé om, att den lösa
knypplade spetsen kan ha haft en föregångare
i knyppling med tygets egen ränning.
Den öfre delen af detta arbete är ett
enkelt broderi i blått och rödt, lustigt
och smakfullt sydt utan noggrannt
räknande af trådar. Den nedre delen är att
likna vid verklig knyppling. Trådarna
som komma direkt ur väfven knyppla sig
genom ett okonstladt mönster ned till
spetsens kant, där de samla sig i små
knippen.
Vi skulle således här i Sverige kunna
rosa oss af att intill senare tider hafva
bevarat ett öfvergångsarbete från
knyppling med väfvens egna trådar till
knypplad spets fastsydd vid tyget. Denna
kvarlefva af ett gammalt arbetssätt har glömt
sig kvar i Bleking under tider, då
Vad
stenaspetsarna redan nått sin högsta
fulländning. Mönstren äro af flera slag. De äro
ej, hvad utförandet vidkommer, att
förblanda med de flätade handklädena.
Därmed är parentesen slut, och vi
återgå till de italienska spetsarna. Dessa
utvecklades hastigt och nådde redan
under 1500-talet en utomordentlig
fulländning och begagnades af konungar och
furstar. Italien fick snart en medtäflare
i Belgien, särdeles hvad de knypplade
spetsarna angick. Spetstillverkningen
intog på 1600-talet en så framskjuten plats
i Belgiens ekonomi, att den under den
stora ofreden ansågs vara en af de
bidragande orsaker, hvilka räddade landet
från ekonomisk ruin. Ingen industri säges
mer kraftigt hafva bidragit till de stora
städernas rikedom och glans.
De belgiska spetsarna gingo
hufvudsakligen till Frankrike och England. En
oerhörd spetslyx utvecklades i Paris,
framför allt vid hofvet. För att hejda ett så
öfverdådigt och dyrbart mod utfärdades i
Frankrike under tiden från midten af
1500-talet till år 1660 oupphörliga
förbud mot att bära spetsar. Till sist, när
intel förmådde hejda den vansinniga lyxen,
beslöt Colbert att grunda inhemsk, fransk
spetstillverkning, på det att penningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
