Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OTTILIA ADELBORG
.å..!! 9 fl!uuu
er å o —l (LAd
tz.*
2R g)*xl*t%_m— SÅ
w
uc*g_oc.ool.ochnouoo &
<
’v . N
r .l,:!,)__ _’0:’
Guipyre Cluny en soie noire.
De linnerika skånska spetsarna, täta och
fina med stjärn- och tulpanmönster, äro
till det mesta än i dag utan botten.
Mönstret fyller noga ut alla delar af
spetsen. Skånespetsarna äro de vackraste
’och gedignaste af alla svenska spetsar
De hafva också hållit sig mest fria från
tidernas växlande kraf.
Mot slutet af 1700-talet började den
vilda lyxen aftaga i Frankrike. Marie
Antoinette svärmade för enkelhet i
klädedräkten.
Franska revolutionen kom och med
den var spetsarnas glansfullaste tid förbi.
Spetstillverkningen aftog nu efter hand.
1800-talet medförde ännu svårare tider.
Maskiner och bomullsinförsel voro två
faktorer, hvilka verkade högst
ofördelaktigt på spetsindustrien. Den första
maskinen för tylltillverkning började arbeta
1819 till stor skada för Brässelspetsarna.
Dessa tillverkades på så sätt, att mönstrets
olika delar knypplades i lösa bitar, hvilka
sedan applicerades på knypplad tyll. När
så den maskingjorda tyllen kom, användes
den i stället för den knypplade,
hvarigenom Brisselspetsarna förlorade
ansenligt både i finhet och i värde.
Exempel härpå kan man se den dag
som är i några af Stockholms bodar, där
s. k. äkta Bröässelspetsar säljas. De bestå
af dålig maskingjord tyll med därpå
tråcklade, visserligen knypplade, men skäligen
enkla småspetsar. Allt utländskt är ju,
efter gammal tro i Sverige, finare än vårt
eget. Våra goda stockholmskor köpa
också dessa spetsar, som i Belgien skulle
djupt föraktas, till betydligt högre priser
och såsom något vida förmer än våra
egna, ärligt knypplade fina spetsar.
Maskinernas århundrade medförde för
spetsindustrien det ena dråpslaget efter
det andra.
1833 infördes bomullstråd i Belgien.
1837 kunde man väfva
spetsimitationer.
1851 kunde man imitera
valenciennesspetsar.
Och hvad händer? Naturligtvis just
det att de maskingjorda spetsarna ansågos
för mer än de knypplade — handgjorda
— hemmagjorda — för en kort tid.
Året 1840 inträffade i Belgien en
utomordentlig ekonomisk kris, som bragte
befolkningen i det största elände.
Spetstillverkningen hade småningom aftagit så
starkt, att endast gamla gummor ännu
kunde konsten. Några enskilda personer,
religiösa samfund och kloster började då
samla barnen till undervisning i
spetsarbete. Denna undervisning, som sedan
dess alltjämt fortgått i klosterskolorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
