Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BLAD UR FAKTKONSTENS HISTORIA
genom sina nya
teorier, hvilka dels gingo
ut på att visa stötens
företräden framför
hugget, dels äfven
att begagna ett slags
utfall (lunga), hvilka
han dock endast
anbefallde för vissa
särskilda fall (bild 7).
Mellan Viggiani
och de spanska
fäktmästarna finnas
åtskilliga
jämförelsepunkter, i det han
ej försummar att
blanda in så stora
doser af filosofi, metafysik, geometri,
ja, t. o. m. teologi som möjligt, ehuru
-han ej gick så långt, som de mest
frenetiska vetenskapsmännen bland de
förra, hvilka påstodo att en djup
inblick i teorien med <nödvändighet
måste bringa den, som häraf vore i
lycklig besittning, till seger öfver en
mindre beläst, ehuru fysiskt starkare
motståndare.
I detta sammanhang kan man ej
gärna förbigå den store spanske
mästaren Carranza m. fl., hvilka grundade
sina teorier på förhållandet mellan
vinklar och motstående sidor, kordor,
tangenter och deras cirklar etc. etc.,
hvilket ju i våra
dagar låter som ett
absolut nonsens,
ehuru ett helt
århundrade förflöt,
innan någon vågade
draga på munnen,
åt den hittills till
dogm upphöjda
läran.
Men Ȋra den som
äras bör», vi få icke
glömma den store
281
Bild 7.
Narvaez, hvars arbete med all sin
grandezza och matematik är typisk för
den spanska skolan (bild 8).
Om vi något närmare studera hans
bok, finna vi först en tydlig beskrifning
på gardställningen — ty här kan man
med mera skäl, än i fråga om den
italienska skolan nyttja detta ord i modern
bemärkelse. För att hos sina elever
inplanta nödvändigheten att gå i gard
utom anfallsafstånd gifver han mycket
detaljerade bestämmelser.
Besynnerligt nog ägde spanjorerna
trots sin bakvända och krångliga metod
och sin barlast af kunskaper, bland
annat om de 83 vinklar, som
människo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
