Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— — —
Utsikt öfver de åtta bryggorna och dét centrala Paris,
PARIS.
ar SIGFRID SIWERTZ.
TÄNKAREN OCH
ROKOKOSFINXERNA.
Fa idigt en morgon i april, när
det tomma torget kring
Panwcd théon ännu låg badadt i
viol
grått dis, fick ”Tänkaren” en plötslig
lust att sträcka på sina styfnade
bronslemmar. Han reste sig sakta ur sin
något obekväma tänkarställning och
gled ned från sockeln. ”Det skall
tusan grubbla så här i ett sträck, ”
mumlade han och skakade behjärtadt af sig
all ängslan att möta fadern Rodin på
denna sin första utsväfning.
Det knakade i kolossens
malmleder, när han svängde af nedåt
boulevard St. Michel, och hans ofantliga
R
fötter gjorde stora märken i asfalten.
Ett ögonblick spejade han att passagen
var klar under de höga och knoppande
almarna. Ingen människa! Han kunde
tryggt ströfva vidare.
Med en medlidsam axelryckning
passerades Auguste Comtes byst
framför Sorbonne. ” Positivism, det är ett
slocknadt ord, det tänder inte mera,”
mumlade han. ”Det är lika tungt för
en filosof som för en damskräddare
att komma ur modet. För mig är dock
faran ringa, eftersom jag aldrig
behöfver säga, hvad jag tänker.” Vid
dessa sista ord log han för sig själf ...
log. Hvad skulle hans fader sagt om
han sett honom?
Tänkaren gled vidare utför Boul”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
