Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
Baron Pierre de Coubertin.
myndigheterna lade i dagen, gjorde
emellertid, att första steget, den
grundläggande kongressen (Le Congrés
international pour le rétablissement des
Jeux Olympiques) blef ett jättesteg.
Kongresspresidenten, baron de
Courcel, en bekant diplomat, som
representerat sitt land såsom
ambassadör i Berlin och London, redogjorde
vid det högtidliga öppnandet i ett, så
väl till form och innehåll som
framförande fulländadt, tal för kongressens
ändamål.
Jag, som hade förmånen att i
egenskap af delegerad för Svenska
gymnastikförbundet befinna mig bland de
inbjudna, skall aldrig förgäta det
jubel, som bröt löst från galleriet, då
baronen, efter att hafva berört det
uppvaknande intresset för den
kroppsliga utvecklingen, betecknade detta
såsom «<un phénoméne de fin de
STEN DRAKENBERG
sigcle ce qui ne veut pas dire de
décadence<, en fras, som blifvit känd
öfver allt och ofta citerats.
Inom parentes vill jag säga, att det
ej heller är lätt att glömma den
frenetiska hvisselkonsert, hvarmed en
annan talare hugnades, som, mindre
lycklig än baron de Courcel, ej
förstod att begränsa sitt ämne bättre, än
att han förirrade sig in på telefonens
och fonografens område, då han skulle
redogöra för Apollohymnens historia,
innan denna skulle utföras af en vald
orkester. «Låtom oss lyssna till
hymnen,« utbrast talaren med
uppbjudande af sina sista röstresurser och
sjönk ner i en länstol, sedan han
insett hopplösheten att bringa sitt vackra
tal till det slut han tänkt sig.
Men den första festdagen med sina
brokiga intryck af fransk talarekonst,
musik och ungdomligt obehärskade
sympatiuttryck, hvartill vi ej kunna
tänka oss ett motstycke utan att ropa
på skandal, åtföljdes af flera
allvarliga arbetsdagar i trängre kretsar,
hvarunder diskussioner och föredrag
aflöste hvarandra.
Herr D. Bikelas, delegerad från
Grekland, anhöll att på
föredragningslistan få uppsätta följande frågor,
hvilka han hoppades skulle blifva lifligt
debatterade och sålunda erhålla en
allsidig belysning.
1) Hvilka öfningar bland dem, som
förekommit i gamla eller nyare tider
böra upptagas i allmänna täflingar och
ingå i ett gymnastiskt system, afsedt
för män öfver 20 år, då
skolgymnastiken endast är att betrakta såsom
en förberedelse till det ofvannämnda
systemet?
2) Genom hvilka medel kan
betydelsen af allmänna
gymnastiktäflingar ökas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
