Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARONERNA PÅ SJÖBERGA
hy på ett bättre sätt, än hon kanske själf
skulle önskat, om hon sett det. Ty det
var gråkallt ute, och det skära sminket
täckte endast en rund fläck på
hvardera kinden. Resten af ansiktet var
svagt blårödt. Hon var tydligen inte
heller vid bästa lynne.
”Nå, hur var det i herdatjället ?”
frågade Patrik, som just höll på att
ordna med en pall under hennes fötter.
”Horribelt,” — sade = friherrinnan
kort. ”För det första döpte de pojken
till Patrik Joakim.”
”Så nedrigt, ” utbrast Lilly. ”Det
är förstås efter oss.”
”"Isynnerhet efter dig,” sade
Patrik. Han tände omsorgsfullt en
cigarrett och talade mellan tänderna.
”"Hvad ser du för resten för fel på
Patrik Joakim?”
"Att han heter Kornlund efteråt.”
"Och så talade prostinnan hela
tiden om spöket,” sade friherrinnan,
som tydligen var ordentligt ur humör.
”Jag försäkrar, att folk äro odrägliga.
Man får inte ha en sak i fred. Och
hur allting kommer ut, det förstår jag
inte.”
”Ja, men jag har en aning,” Patrik
blåste en vacker rökring. ”Fina är
inte döfstum. Men sina spöken borde
man få ha i fred, det har farmor
rasande rätt i.”
”"Det värsta är, att man kan inte
undgå att känna sig litet löjlig.
Naturligtvis finns det saker.” —
Friherrin
475
nan drog af sig sina mufftiser af
hermelin och nickade för sig själf. ”Men vet
du, Patrik, jag skulle önska, att du
försökte få upp porten till östra
flygeln, så folk kunde komma in.”
”Ja, det vore väldigt intressant,”
sade Lilly. ”Då fick man se, hur det
såg ut i spökrummet. Kan farmor
tänka sig, att Fina säger, att det lyste
i natt igen.”
”Såå?” sade Patrik långdraget.
”Ja, det är verkligen på tiden, att
det blir slut på historierna,” sade
friherrinnan, som fortfarande nickade.
”Om det ville bli töväder, så kunde
du telefonera till Södertälje efter den
där karlen, som gör kassaskåp. Han
skall väl kunna ta upp ett lås.”’
”Hvad menar farmor med
vädret?” sade Lilly.
Men friherrinnan hörde inte. Hon
satt och putsade sin lornjett med en
sämskskinnslapp, och hon var tydligen
inne i funderingar, ty nu runkade hon
på hufvudet i stället för att nicka.
"Friherrinnan menar väl, att det
är så mycket snö i parken. Först måste
man förstås skotta en djup gång fram
till dörren, och det skulle förstås väcka
uppmärksamhet.’”
Det var Pilqvisten, som kom med
anmärkningen. Patrik tittade på
henne. Det var inte ofta hon yttrade sig,
men när hon sade något, lät hon inte
precis så dum. Jämförd med Julie
var hon rent af balsamisk.
(Forts.)
tö
”SREE
. ,4__
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
