Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
vinkel, och manskapet måste stå i
sjön till midjan. Dessa yachter fingo
också öknamnet «planka på högkant<,
«linjalers m. fl. som voro mer än
slående. De voro oerhördt djupa
med väldiga bly- eller järnkölar.
På denna regel blef man snart
nöjd och började åter inse, att något
behöfde göras, och så antog man den
allmänt kända regeln
L.S
6 000
L betyder längden i
vattenlinjen.
S betyder segelarean.
Men då jag sade
«man« härofvan, mente
jag endast
engelsmännen, som ju äro många man, då det
gäller segling. Amerikanerna antogo
en regel, som blef nästan lika mycket
använd, nämligen
L+1S
2
L betyder längden i vattenlinjen.
IS » — kvadratroten ur
segelarean.
Eftersom i den första multipliceras
en längd L med en yta S och
produkten blir en kub, så kallas den
första regeln den kubiska regeln. I
den amerikanska regeln adderas en
längd L med kvadratroten ur en yta,
som blir en annan längd, och därför
kallas denna regel för den linjära
regeln. Dessa två nya regler
alstrade, som sedermera visade sig, lätta
båtar ungefär i form som
sandbaggerbåtarna, om ej fullt så extrema.
I början var man ej på det klara
med dessa regler. Man försökte hit
och dit. I England framkommo
yachter som voro snabba och
kon
HENNING HAGLIND
struktören W. Fife j:r började på
1890-talet att med sina glänsande
lösningar stadga formen. Man vet ej,
hvem som skall hafva äran af det
första moderna förskeppet. En del
säger Fife och en del säger Herreshoff.
Jag visar här en skiss af en sådan fin
lösning, som är typisk för Fife, dock
är den gjord före det att Gloriana
sett dagen 1891.
Den amerikanska lösningen af
segelarea- och vattenlinjeregeln var
så Dbriljant och så lyckad, att hela
världen greps af Glorianafebern. Det
blef alldeles som nytt lif ingjutet i
seglingen, och då fenkölsbåtarna
kommo samma år, sköt småbåtsseglingen
en fart, som drog större delen
afintresset till sig. Bland de större
båtarna skulle allt och alla likna
Glo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
