Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
608
Detta och andra förhållanden kan
förorsaka s. k. sen död efter drunkning, d. v. s.
den drunknande aflider först flera timmar
eller dygn efter den lyckade återupplif:
ningen. Döden inträffar då på grund av
sjukdom (i lungorna) såsom en följd af
drunkningstillfällets skadliga inverkningar.
Faran är sålunda icke öfverstånden
därmed att den drunknande dragits upp
ur vattnet och återkallats till lif, hvarför
- man alltid bör tillkalla en läkare efter en
drunkningsolycka.
Behandlingen af en skenbart drunknad
gedan han förts i land bör, såsom
framgår af det nyss sagda, vara riktad på att
återställa andningen, blodomloppet och
kroppsvärmen hos den drunknade. Då ju
så kort tid åtgår för att lifvet skall
fullständigt fly, måste gifvetvis behandlingen
börjas utan ringaste dröjsmål, vare sig den
drunknade visar lifstecken eller ej. Det
är nämligen icke tid till att undersöka
huruvida han ännu är vid lif.
Man lägger för den skull den
drunknade på rygg. lossar alla hårdt åtsittande
klädesplagg samt drager af ytterplagg,
rock eller klädningslif. Bebhöfs det för att
vinna tid använder man knif för att få af
dessa klädesplagg raskt. Det måste ännu
en gång framhållas, att sekunderna äro
dyrbara. Rulla ihop dessa klädesplagg
och skjut dem under hafs skuldror, så
att hans bröstkorg blir vidgad. Öppna
hans mun och drag fram bans tunga med
tillhjälp af en näsduk samt torka äfven
ur munnen. så att den befrias från slem
och gyttja. Tungan binder man fast med
en näsduk vid hans underkäk. Det är
nämligen af vikt att göra ingången till
svalget fri så att luften kan passera in
och ut obehindradt. Läter man tungan
ligga obunden, faller den tillbaka i svalget
och täcker ingången till luftstrupen så att
ingen luft kan pumpas in och ut
därigenom.
Dessa förberedande åtgärder äro
af
ERIK BERGVALL
sedda att försätta den förolyckade i ett
sådant skick att den konstgjorda
andningen kan verka så kraftigt som möjligt och
hvilken måste börjas så fort som möjligt.
Den konstgjorda andningen går så till,
att man omväxlande utvidgar och
sammanprässar den förolyckades bröstkorg, så att
frisk luft kan komma in i lungorna. Den
silvesterska metoden, uppkallad efter sin
uppfinnare, dr Silvester i London, är den
enklaste och äfven mest verksamma, när
räddaren är ovan. Man ställer sig därvid
på ett knä bakom den förolyckade, fattar
om hans underarmar och för armarna öfver
hans hufvud tills de bli raka, hvarefter
man för dem sträckta tillsammans bakom
hans hufvud. Härvid sker inandning,
luften tvingas att strömma in i den
förolyckades lungor. Under det man håller
hans armar stilla bakom hans hufvud
räknar man i stadig takt till 2. Daärefter
för man hans armar tillbaka mot hans
bröst och trycker dem stadigt mot
bröstkorgens sidor medan man långsamt räknar
till 2. Man böjer därvid öfverkroppen
framåt öfver den förolyckade och läter
trycket af sin kroppstyngd verka så att
tryckningen blir tillräckligt stadig. Då
sker utandningen, hvilken är lika viktig
som inandningen, ty utan att den
förbrukade luften aflägsnas ur Ilungorna kan
ingen frisk luft komma in.
Andningsrörelserna upprepas sålunda 10—15 gånger
i minuten, utan någon våldsambet men
stadigt och kraftigt.
Den konstgjorda andningen fortsättes
tills lifstecken visa sig och i hvarje fall
minst en timme. Man måste hela tiden
vara uppmärksam på att tungan icke faller
tillbaka i svalget på den medvetslöse.
Då man ser tydliga lifstecken hos den
förolyckade, upphör man med den
konstgjorda andningen och bäddar ned honom
i torra filtar. Man gnider honom med
torra filtar jämnt och stadigt från händer
till fötter i riktning mot hjärtat, detta för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
