Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
MARY T. NATHHORST
6. Tecknadt af Gordon Craig.
märkena —
Bucheignerzeichen — trognast
återspegla — tidsåldern, men
ARR
YNS SRDEa
8. Exlibris, raderadt af Lynen.
» Till mina böcker:
Roliga, älskar jag Er,
Allvarliga, likaså,
Frivola, till och med,
U. S
pointera den, i det förra
landet gå de aldrig till
den ytterliga karikatyr
senare.
Ofta pryddes exlibris äfven af
någon sentens eller devis, som hade
afseende på ägaren, på böckerna eller
på låntagaren. En och annan i
bokutlåningssystemet oerfaren, opraktisk
själ låter devisen patetiskt utropa:
«för fosterlandet och vännerna« eller
«för sig och sina vänner<«. En annan,
visare, upplyser kort och godt, att
«detta bibliotek är intet lånbibliotek<,
och en säker vaterlandson hotar med
galgen alla dem, som ej återställa hans
utlånade böcker. — Ett liknande märke
i våra dagar äger graf von und zur
Westen (se bild 13). — Andra åter
vädja till den låntagandes bättre
känslor: «bruka, men ej missbruka, skall
man en lånad bok, bien beröra endast,
men smutsa ej liljan«. En fransman
utbrister pessimistiskt: «detta är den
utlånade bokens sorgliga lott: ofta går
den förlorad, alltid blir den förstörd«.
Och en hans landsman riktar dessa
ord till sina böcker:
att de franska skarpast [G A
7
som i det
Tecknadt af F. E, Gramm.
Pedantiska, nej jag ber.»
Ganska naturligt var det just under
högrenässansen — 1500-talet — (se bild
2) som den tyska exlibriskonsten
uppnådde sin yppigaste blomstring, ty
denna värdiga stilart med sin tunga,
ornamentala måttfullhet harmonierar
väl med detta land, där det
allvarsdjupa och solida har hemortsrätt.
Redan under nästa århundrade —
1600-talet — då den skräflande
barocken intagit renässansens plats, sjönk
den konstnärliga nivån hastigt och
exlibris” glansperiod i Tyskland
lyktades. Men den gick en ny sådan till
mötes i Frankrike, där nu ändtligen,
efter hundraårig ansträngning,
bokägaremärken — marques de possession
— lyckats acklimatiseras. Först mot
1700-talets slut rönte book-plates något
starkare uppsving i England.
Barockens pomp passade föga
1709-talets lätta, gladsinta människor
och den fick snart stryka på foten
för den Ssirliga rokokons skälmska
behag. En ny aera uppgick nu för
exlibris i den nya stilartens hemland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
