Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA KIRURGIN
väl knappast att undra på, att inte så
få kirurger i medvetandet om sin
skicklighet bemäktigades af fullständigt
operationsraseri och af en viss tendens att
utföra glänsande operationer, om de
så också inte just voro tillräckligt
indicerade. Man plockade bort ur
kroppen allt, som kunde plockas bort, i rent
suggestivt syfte gjorde man operationer
på hysteriska fruntimmer, och vande
sig att skära på försök, utan att ens
fullständigt använda de tillgängliga
diagnostiska hjälpmedlen. Denna period
af, låt oss säga, kirurgiska excesser är
numera längesedan förbi och har
allestädes fått vika för ett tänkesätt, som
mer tar hänsyn till patientens väl och
ve. Det stora antal af moderna
operationer, som i senaste tider uppfunnits,
hvila alla på anatomisk-fysiologisk grund
och ha kontrollerats i djurförsök.
Tusentals flitiga och skickliga händer ha
arbetat på den operativa kirurgins hela stolta
bygge, som det blott på enstaka ställen
inåt och utåt kan byggas mycket vidare på.
Det torde vara tillräckligt att blott
med några få exempel erinra om den
operativa teknikens framsteg.
För hjärnkirurgin började en ny
epok, då man lärde sig att öppna
hjärnskåtens öfre delar, och så kunde
komma åt större delar af hjärnan, utan att
någon defekt kvarstår efteråt på benet.
Med understöd af den särdeles väl
utvecklade lokaldiagnostiken kan man
därför nu för tiden aflägsna hjärnsvulster,
taga bort det Gasserska gangliet, öppna
hjärnbölder, underbinda blödande
hjärnhinnekärl och undanrödja orsakerna till
den s. k. traumatiska epilepsin.
Brösthålans kirurgi, som förr
inskränkte sig till operationer på
bröstkorgen och bortförande af
vätskeuttömningar ur densamma, har numera också
gjort hjärta och lungor tillgängliga för
ett ingrepp med knifven. Sedan man
49.
761
numera lärt sig att med hjälp af
antingen öfvertrycks- eller
undertrycksmetoden bekämpa faran af
pneumothorax, kan man tränga in i
lungorna vid abscesser, bronchiektatiska
håligheter och gaugrän; redan nu ha 400
— 500 sådana fall opererats och 75
procent af dem gått till hälsa. Äfven
hjärtat, som var det sista organ i
människans kropp, som kirurgerna grepo sig
an med, frilägges för att sy igen
stickoch skottsår i dess vägg, och redan nu
ha mer än femtio personer på så sätt
hållits vid lif.
De största triumferna har dock
kirurgin haft att uppvisa ifrån
bukhålsorganen, sedan numera bukhålans
öppnande har blifvit så godt som ofarligt.
Behandlingen af bukhålans sjukdomar
i den mån de åstadkommits genom
skador, inflammatoriska och sårbildande
processer, genom svulster eller
stenbildning var förr inre medicinsk, men
är numera rent kirurgisk. Ofta gäller
det härvidlag akuta affektioner, vid hvilka
endast ett ögonblickligt ingripande
förmår att rädda patientens lif, såsom
tarmens afklämning, genombrott af hela
mag- eller tarmväggen vid mag- eller
tarmsår, eller häftiga anfall af
blindtarmsinflammation, som vi nästan
dagligen få att göra med. Därtill komma
vidare de många bukskadorna af
skärande föremål, genom stick- eller
skottsår, som alla omedelbart bli anledning
till bukhålans öppnande; så de många
fall af bristnad af lefver, mjälte och
njurar, i mage och tarm, som räddats :
till lifvet.
Ofta rör det sig också om kroniska
lidanden af mera godartad natur, vid
hvilka sjukdomens långvariga obehag
liksom med ett slag försvinna efter
operationen. Jag kan sålunda t. ex. nämna
blindtarmsappendixets borttagande
under tider, då intet anfall föreligger,
vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
