Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA KIRURGIN
bukspottkörteln, njurarna, prostata och
den synnerligen högt stående
operationstekniken vid förlossningar och
underlifssjukdomar.
Kirurgin har sålunda gjort talrika
organ och sjukdomar tillgängliga för
knifven, som fordom endast kunde
behandlas inre medicinskt; på vissa af
dessa gränsområden pågår alltjämnt
kirurgins vidare utveckling. Men dessa
gränsområden äro inga stridsäpplen
mellan tvistande bröder, utan ett
gemensamt arbetsfält för båda
systerdisciplinerna, och det till patientens bästa.
Det förhåller sig verkligen som den
odödlige Ernst von Bergmann sade:
»mellan medicin och kirurgi finns intet
gränsområde, det finns blott ett enda
gemensamt fält för all läkarskicklighets
utöfvande.»
I själfva verket ha ej heller
gränsområdena förmått skilja medicinare och
kirurger, utan närmat dem till
hvarandra, gjort dem hvarandra mer än
någonsin förbundna. Faktiskt visa de
praktiserande läkarna, som allt mer och
mer öfvertygas om kirurgins
utomordentliga duglighet, densamma allt större
förtroende och förstående. Kocher
säger träffande, att om det inte är
nödvändigt att alla praktiska läkare handla
kirurgiskt, så är det dock nödvändigt,
att de tänka kirurgiskt. Kirurgiskt
tänkesätt leder till klara indikationer,
energiska beslut, och ger en den rätta
ansvarskänslan gent emot alla
underlåtenhetssynder. Ty än i dag är det
så, att hundra gånger fler patienter dö
af underlåtenhetssynder än af
operationsingrepp.
Utom uppgifterna vid sjukbädden ha
kirurgi och inre medicin också en
annan uppgift, och det är att på
gränsområdena förbättra de diagnostiska
hjälpmedlen och skapa nya
undersökningsmetoder. Så har den operativa
kirur
763
gin i högsta grad gagnats af de
moderna fysikaliska, kemiska,
kemisktelektriska och bakteriologiska
undersökningsmetoderna liksom genom
cystoskopin, bronchoskopin,
oesophagoskopin och romanoskopin.
Röntgenstrålarna ha blifvit oss till otrolig hjälp.
Om det till en början blott var
kirurgerna, som begagnade sig af radioskopin
och använde den för att igenkänna
främmande kroppar, skador och
sjukdomar i ben och leder, så har den
nu utvecklats därhän, att den också
kan användas för att undersöka hjärta
och lungor, luftstrupen och matstrupen,
magen och tarmen, njurarna och blåsan.
Ingen skulle ännu för kort tid sedan
ha trott, att vi nu kunna få klara och
skarpa Röntgenbilder af hjärtats stora
kroppspulsådror och lungorna!
Terapins enda framtidsutsikter
ligger sålunda uteslutande i ett förbund
af medicin och kirurgi.
k
Låt oss ett ögonblick stanna inför
detta framtidsperspektiv! I hvilken
riktning kan man väl vänta, att kirurgin
kommer att vidare utveckla sig under
den närmaste framtiden?" Kan man
vänta, att den operativa kirurgin efter
sitt stora uppsving under de senaste
25 åren alltjämt skall kunna göra
sådana framsteg? Jag kan inte tänka
mig det. Ty redan nu har den
operativa tekniken nått i viss mån det
uppnåeligas gräns på vissa punkter. Och
dessutom bör ju knifven inte vara första,
utan sista instans i en läkarbehandling,
och hur ofta visar den sig inte
overksam vid alltför långt gångna sjukdomar.
Kirurgins utveckling torde i framtiden
komma att försiggå efter andra
riktlinjer och målen ligga klara framför oss.
Hvad vi framför allt behöfva, är
bekämpandet af infektionssjukdomar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
