Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
880
merna plägade i morgontoalett och
kvarliggande på bädden emottaga sina
tillbedjare, de s. k. alcovistes. För
de skönas fötter framsuckade diktarna
sina myskdoftande sonetter och
madrigaler. Kärleken dissekerades från
alla metafysikens synpunkter, liksom
vid medeltidens cours d’amour, men
den sanna känslan var borta ur
diktens värld. Stilen var oerhördt
uppstyltad. Sålunda vandrade hjältarna,
i t. ex. mille de Scudérys roman
«Cyrus & Clélie«, i ett fantasirike,
C. Fc CHEVALIER
fortfarande här och hvar rådande
bigotteriet och den af de världsliga
rangbestämmelserna förestafvade
ceremoniösa stelheten. Bellegarde, en af
de många abbéer, som under Louis
XIV sysslade mer med världsliga ting
än andliga, utgaf år 1690 sina
<Reflexions sur ce qui peut plaire ou
déplaire< och sex år senare
<«Reflexions sur le ridicule+ och gick i
dem på ett elegant och underhållande
sätt till rätta med tidens sällskapliga
tyngd och Sstelhet. Man kan säga,
Musikalisk aftonunderhållning i en stockholmsfamilj på 1830-talet.
Efter teckning af Hj. Mörner.
hvars hufvudstad hette3<Kärlek vid
sjön Begär<, som var belägen ej långt
från <Farliga hafvet«<, men fjärran från
«Likgiltighetssjön<, o. s. v.
Preciösernas smakriktning inom
sällskapslifvet fick nådestöten genom
«Les précieuses ridicules«, Moliéres
ryktbara komedi, och sedan man vid
franska hofvet och i de högsta
franska sällskapskretsarna, tack vare äfven
Boileaus och Scarrons bitande satir,
kommit ur tvånget och börjat andas
lättare, gjorde sig snart en ledigare och
friare uppfattning gällande, trots det
att Bellegarde och hans
meningsfränder voro banbrytarna för
rococons glada och lätta, kanske ibland
alltför lätta, regime för
umgängeslifvet, hvilken i Frankrike fick väldet
under regentens, Philippe af Orleans’,
och madame Pompadours dagar och
hvilket i Sachsen härskade under
August den starke och i vårt land ryckte in
med Fredrik af Hessen, efter den
senkarolinska tidens allt sällskaps- och
umgängeslif så godt som förstörande
skede.
Vill man bedöma rococons
säll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
