Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAÄDEDRAÄKTENS GÅNG GENOM TIDERNA
Romarna anamma grekerdräkten
med hull och hår, kalla chiton tunica
(som räcker till marken rundt om i
motsats till våra dagars tunik), himation
blir toga (bild 2) för mannen och palla
för kvinnan. Senare tillkommer
ytterligare en tunica, stola.
Först förhålla sig germanerna
afvisande mot den romerska dräkten.
Deras byxor, pälsrockar med bälte och
långa pälsmantlar för man och kvinna
— med tillägg af en ärmlös linnedräkt
närmast kroppen för den senare —
tyckas dem fullt ändamålsenliga. Men
småningom gör sig både romersk
religion, romerska sedvänjor och
romersk klädedräkt gällande.
Männens mantel förkortas till knäna
och bäres så, att den står upp fram,
hänger längre ned bak. Pälsrocken är
ej mera så lång, liknar nu skjorta
eller arbetsblus, sådan som denna ännu
fortlefver t. ex. i Frankrike. Kvinnorna
ha skaffat sig ett klumpigt, långt,
åtsittande plagg med långa ärmar. På
hufvudet bära de stora dok eller
mössor,: hvars ändar beröra marken, och
när de gå ut, slå de om sig en tung,
lång krage.
De förnäma damerna använda en
undre klänning (tunica intima) med
åtsittande och långa samt en öfre med
korta och vida ärmar. Blott de allra
rikaste bestå sig lyxen af
linneunderklänning. Man frossar i granna färger,
främst i purpur med sina nyanser i
violett, blått, grått, men äfven i ett
kraftigt gult och ett fett brunt.
Bryter så riddartiden in med
tornérspel och vapenbrak. Man kämpar för
sitt hjärtas dam — som inte är ens
hustru, ty som trubadurkodexen
förkunnar: »Äktenskapet är ingen legitim
ursäkt gentemot kärleken.» Under
denna tid blir manssilhuetten
förkvinnligad: håret får växa långt, skägg blir
915
Bild 2.
Julius Cäsar i toga.
omodernt, kläderna utan bälte fladdra
till fötterna som nattrockar, den öfre
rocken är i kontrasterande färg mot
den undre (bild 3). Vår tid uppvisar
ett analogt fall: kvinnoemancipationen
har bidragit till den kvinnliga
klädedräktens förmanligande.
När riddartidens kvinna så helt
oförmodadt känner sig uppskattad och
tillbedd, lägger hon bort sin
nunneartade enkla dräkt och skaffar sig en
annan, som fördelaktigare framhäfver
kroppens linjer. Underst ett lintyg af
linne eller siden(l) — sidenimporten
från Asien florerade just då — med
påknäppta ärmar, därpå en
underoch en öfverklänning, som räcka till
marken. Och den lilla handen nyper
sirligt upp den öfre klänningen, så att
den undre kommer till synes. Den
förras ärmar äro öppna och så vida,
att de nästan släpa. Dräkterna snöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
