Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARONERNA PA SJÖBERGA
tigt. Herre gud, fröken Dora är ju
en så hjärtans söt och snäll flicka så.
Men hon är alldeles för okonstlad.
Och när hon har kommit in hit på
kontoret tidt och tätt, så har Nyman
också gjort sig ärende hit in. Och så
har hon gått upp i maskinafdelningen
ibland. Hon är ju så intresserad af
sådant där. Men det är ju så
ovanligt, att ett fruntimmer är det, så hvem
vet hvad Nyman har kunnat gå och
inbilla sig. En sådan där karl.”
Fröken Julie såg vädjande upp på fru
Altberger, som tyst nickade.
”"Och vet direktörskan, jag har
tyckt, att det har varit riktigt tråkigt.
Så rar som fröken Dora är. Men jag
har då alltid lagat, så att direktörskan
har fått veta, när fröken Dora har varit
här. Det har jag känt som min plikt.
Fru Josefin klappade henne på
handen, men hon såg en smula
förströdd ut.
"Jo, kära fröken, det har jag nog
förstått. Men herre gud, det är inte så
roligt att vara mor, när man har en
sådan dotter som Dora. Hon är
mycket snäll och bra i grund och botten,
men hon har så rysligt lätt att ta
intryck. Och så är hon ju så
omisstänksam.’" Fru Josefin tittade forskande på
fröken Julie. ”Ja, fröken förstår nog,
att jag har tänkt detsamma som
fröken?”
Fröken Julie nickade.
"Det är ju någonting rent uppåt
väggarna, fortsatte fru Josefin. ”Jag
vill då inte precis säga, att jag har
varit orolig, för Dora får naturligtvis
helt andra åsikter, när hon bara har
varit ute litet. Jag har tänkt på att
skicka henne till Stockholm i vinter.
Lilly Sjöfelt ska inackorderas hos
bekanta där öfver säsongen, och det
935
kunde ju vara passande umgänge för
Dora. De ä ju för resten så goda
vänner.”
Fröken Julie böjde litet på
hufvudet.
"’Jo, jag tackar, jag. Men det är
naturligtvis det rätta för en ung flicka
i fröken Doras ställning.”
"’Ja, det är också min åsikt. Men
fröken förstår, att det är inte
egentligen för Nymans skull, utan också
af andra orsaker.”
Fröken Julie log ett litet menande
leende.
”"Jo, bästa direktörskan, det
begriper jag nog. Och det är förstås också
fördenskull, Nyman flyttar.’”
Fru Josefin betraktade henne med
oförfalskad förvåning.
”Hur menar fröken ?”
”’Han begriper naturligtvis, att det
inte lönar sig. Kan man få en baron,
så inte tar man väl en bryggmästare.
Då vore man väl inte riktig.”
”Hvad i alla tider menar fröken ?”
Fru Altbergers blåa ögon sågo både
förvånade och nyfikna ut. Hon drog
fram en gul pinnstol litet från väggen
och satte sig. ”Det måste fröken
sannerligen förklara.”
Fröken Julie smålog.
”Inte vill väl direktörskan säga, att
direktörskan ingenting vet? Men det
förstår jag väl, att både herrskapets
och baronens vill låta det komma
alldeles apropå. Det är ju förfärligt
mycket stiligare.”
"Ja, men —
Fru Josefin afbröts af Bergman,
som kom in. Han bar på en massa
dammiga papper, som hon kastade en
forskande blick på, medan hon hälsade.
Nej, det här måtte ändå ha varit för
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
