Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 JOHN LANDQUIST
Hur många typiska motsatser bryta
sig ej i detta drama : den eldiga
refor
matorns hjärtekraf och politikens nöd- .
vändigheter, den ångestfulla brytningen
mellan uppgiftens bud och sorgen öfver
älskade anhörigas klagan och
förbannelser, mellan poetens längtan till
idyllisk — frid och sanningskämpens
stridsmod, mellan tviflet och vissheten
att vara den nödvändiga, Guds utvalde,
mellan kärlekens och kallets dubbla
kraf på vårt blod. Och så det innersta
och svåraste, det bottenlösa tviflet:
sanningen utvecklas och visar oanade
konsekvenser; hur långt skola vi följa
den, hvar börjar irringen? Sanningen
förändras äfven; hvad är då
sanningen? Afsvär ej profeten själf hvad han
i sin ungdom besvurit, skrika ej
vederdöparna och omstörtarna på torget
hvar och en ut sin sanning?
Kungliga teatern tog emellertid
icke allt detta i närmare öfvervägande.
Stycket tillbakasändes och efter det
slaget svalnade för åratal Strindbergs
lust att dikta. Han var en tid redaktör
för en försäkringstidning,
telegraftjänsteman i Sandhamn, referent och
kritiker i Dagens Nyheter och i
Svenska Medborgaren, stundom svalt
han bara, och till slut var han Kunglig
sekter i Kungliga Biblioteket och slog
sig på det kinesiska språket, skref en
afhandling om Kinas förbindelser med
Sverige, som lästes upp i Académie des
inscriptions et belles lettres i Paris.
Men under alla dessa försök i olika
yrken hade han fått en god inblick i
statsmaskineriet, i affärs- och
tidningsmannavärlden, lärt känna människor
och förhållanden, humbug och politik.
Nu började hans själ mättas. Dunkla
planer hvälfdes i hans hjärna. ”När
jag blir trettio år, skall jag skrifva en
roman, brukade han ibland säga
kamraterna fram på natten.
Hvad ska den handla om? frågade
man ironiskt.
Det få vi se då, det!
Den romanen hette Röda rummet
och kom ut 1879.
Här var det svenska samhället för
första gång sedt inifrån — från
afvigsidan, de tysta öfverenskommelserna
brutna, det dolda missnöjet från
reaktionens, svindleriernas och
estetiserandets år fick luft! Här stego de gångna
årens erfarenheter omgestaltade upp i
Strindbergs yra och hvassa inbillning
och för första gången i Sverige var
verkligheten, i hvilken vi tyvärr lefva,
afslöjad med en sanningslidelse och
sanningstalang vi känna igen hos de
stora naturalisterna. Det var världen
rå och fattig,; full af feta och lumpna
lögner, och begäret att krafla sig
öfverst med hvilka medel som helst
var dess härskande kraft. Men där var
också den ideala ungdomens friskhet
midt i nederlag, fattigdom och svält,
muntra och obrutna hjärtan med kläder
och klocka på pantbanken,
diktsamlingen hos förläggaren, halffärdiga
taflor i det tomma rummet, där möblerna
— om ej golfplankorna — gått åt till
brasor. Här går väl en och annan
under, och någon vill sörja sig till döds
af kränkt kärlek, af sjuk ärelystnad,
men där Röda rummets trogna
församlas, råder ingen sentimentalitet,
kvickheten sprakar, nya tankars värld
lyser fram i infall soliga och skarpa,
och dagens segrare äro blygsamma och
dela med sig af mynt och glädje åt de
undanskymda. Men den hemliga
tronpretendenten bland dem alla är ändå
Falk, den opraktiska, godtrogna och
stolta idealisten. Skygg och
samvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
