Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 GCUSTAF G:SON UGGLA
Mauritz, hbl. efter Indecis,
f. 1890.
Distansridten, det stora
kraftprofvet, är en allvarlig sak att gifva sig
in på. Den har dock städse
omfattats med lifligt intresse af våra
ryttare. Distansen har hos oss varit 66
—70 km.; i Kristiania endast omkring
35 km. Att, som löjtnant E.
Goldkuhl med Mauritz, tillryggalägga
vägsträckan Enköping—Stockholm på en
tid af 2 tim. 48 min. är ett kraftprof
som imponerar. Också erhöll mr
Ellington, «Fields< korrespondent, då
han till sin tidning telegraferade
resultatet, det lakoniska svaret
<Impossibles. Det är en omsorgsfull
träning i förening med energi
hos ryttare och häst, som
måste ligga till grund för den
lyckliga utgången af en sådan
jätteansträngning. Vid
Kristianiaspelen var, som Ssagts,
distansen ganska måttlig men
vägen mycket backig. De
norska ryttarna hade gjort
upp noggrant beräknade
program, stödda på fullkomlig
kännedom om
backförhållan
Löjtnant Stjernsvärd, segrare i distansridten
i Kristiania.
hästar hemförde de fyra första
prisen; se där resultatet!
För en sydlänning måste det
onekligen vara ett ganska egendomligt
skådespel, att se en steeple-chase
ridas öfver ett hvitt snötäcke i stället
för öfver en: grönskande gräsvall, och
de kulörta sidentröjorna verka nog
litet sommarsvala — under 1901 års
spel såg man verkligen ett par
ryttare starta på Lindarängen iklädda
sina <färgert. Hvad hästsporten
beträffar, ligga ju vi svenskar betydligt
öfver norrmännen, och förvåningen
blef därför ej liten då Ritmgester
Gedde på «President< lugnt
och säkert galopperade ifrån
sina svenska konkurrenter i
båda steeple-chaserna i
Kristiania. Den hästen var värd
sin hafre.
Väglaget var denna
minnesrika dag ej det bästa, till
största del knagglig isgata,
men än värre såg det 1905
ut på Lindarängen. Detsved
ända in i själen, då man tänkte
dena. De hoppades också E på de fyrfota vännernas
se» Fields» korrespondent, ä
på seger. — Fyra svenska mr Ellington. nor, och «minnena« från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
