- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
249

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CIGARRBLOSS OCH PIPRÖKSMOLN

Amerikas invånare röka vildt och
tugga mycket. Näst holländarna äro dessa
de största tobakskonsumenter på
jordklotet. Mexiko är ett prima rökland.
Alla bolma. Domare, jury och advokater
röka under sessionerna, äfven vid de
hetaste förhör, och den åtalade förnekas
icke heller att tända sin cigarr.
Skollärarna röka under lektionstimmarna, och
elever som svara till belåtenhet erhålla
tillstånd att göra likaså. Om en hel klass
utmärker sig, gifves allmän frihet » tolightup»,
och lektionssalen blir snart inhöljd i rök.

På Cuba, där trädgårdar med den
finaste tobak på jorden äro belägna, är
rökningen beständig. Pipan uppenbarar
sig aldrig. Enbarbcigarrer och cigarretter
tändas. Män och kvinnor röka kontinuerligt,
utom då de äro i kyrkan eller i sina
bäddar. »Järnvägstjänstemän och
konduktörer bolma ut mer rök än deras
ångmaskiner, negrerna röka hårdare och mera
än de arbeta, prästerna äro lika hängifna
tobaken som teologi.» Fulla trettio
procent af de cigarrer, som tillverkas på
Cuba, konsumeras af öns mantalsskrifna.

Synar man jordgloben rundt om,
uppifrån och ned, skall man icke hitta en
landbetecknad bebodd fläck, hvarest
rökningen är okänd. Från vildar kom den
till européer, från dessa äter till vildar
och aflägsnpa boende. Så hafva rökmolnen
tätnat och skingrats, glöden i piporna
brunnit och svartnat, cigarrerna gått i
aska och cigarretterna falnat, begäret en
gång uppväckt har fortsatt att sarga oeh
guga människorna, att slingra sig fastare
och olösligare omkring dem alla med sina
långa, farliga men ändå så angenämt
famnande polyparmar.

+

Tobaksplantan är icke alls okänd i
Sverige, den har odlats, åtminstone utan
pretention, lite hvarstädes i mellersta och
gödra Sverige. I Stockholms norra
om
249

gifningar kan man ännu stöta på en liten
Jordbit, bevuxen med tjockstjälkade plantor
med stora, ovala, luddiga blad, en liten
påminnelse om de betydande sträckor
med tobaksplantager, som för trettio år
gedan befunno sig emellan de berg och
längs efter de höjder, hvarest nu hela nya
reglerade stadsdelar ligga.

Af botanister hänförd till släktet
Nicotiana, familjen Solanaceze, är tobaken
en släkting till den giftiga
pupill-dilaterande Belladonnan, och till vårt allt
i allom, potatisplantan.

Arterna äro mångtaliga som Salices på
fjällen, härstammande från Amerika, men
endast tre få äran att förbindas med
rökandet. »Nicotiana tabacum», den
amerikanska, växer öfver hela världen, och lämnar
mer än tre fjärdedelar af all den tobak,
som rökes. Den bär stora ovala blad och
öppnar rosafärgade blommor. »Nicotiana
rustica», också en amerikansk art, odlas
hufvudsakligen i Europa, Asien och Afrika.
Mindre till växten bär den gröna blommor,
under det att »Nicotiana persica» är
hvitblommande och lämnar den milda, mjuka
» Shiraz»-tobaken. Ehuru perennpial odlas
tobaken årligen från frö och acklimatiserar
sig i hvilket land som helst. — Tobakens
odling, skörd och behandling för att få
bladen färdiga till rullandet af en
Vegueras eller till en burk Craven Mixture
är icke samma enkla historia som att få
rågen till mjöl eller hvetet till bullar.

Ömtåliga för regn och skadade af för
mycken hetta skola de unga plantorna
omplanteras, befrias från påträngande ogräs,
aktas för ingekter, noppas och plockas,
så att de ej blifva för höga, blomrika och
bladfulla, ty energien i växten bör
koncentreras på ett visst antal blad, belst
icke öfver tolf. Skörden, afhuggandet af
stjälkarna, afplockandet af bladen är endast
en premiär till allt därpå följande, till en
lång upphängning för torkning i
uppvärmda byggnader, till
svettningsproce

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free