Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARY T. NATHHORST
Bild 17.
men fyllas i mässing och koppar med
beck, järnet behöfver ingen fyllning, då
det endast obetydligt höjer sig öfver
ytan, men till och med denna svaga relief
kan afvinnas plastiska effekter. Järnet
verkar annars mest genom den svarta färg,
hvarmed ytan bestrykes, innan det brännes.
När bränningen sedan filas af, ligger det
svarta kvar i konturer och hammarslagens
fördjupningar och förlänar arbetet det
ålderdomligas charme. På dyrbarare
järnarbeten inkrusteras andra metaller, t. ex.
koppar, mässing. Detta, drifning i järn,
är en gren af konstsmidet (bild 15) en
annan är t. ex. förfärdigandet af
konstnärliga staket, galler och dylikt. Denna
gren liknar kanske mera ursprunget till
allt konstsmide, smidet (bild 16). För att
efter behag kunna handtera sitt hårda
material, smidesjärnet, måste smeden
glödga detta, hvilket sker i smidesugnen,
eldad med smideskol, där en blåsbälg
hastigt drifver upp värmen. När
järn
3
Plåtslagare i fullt arbete.
stången är rödglödgad, tages den ut, lägges
på städet och behandlas med kraftiga
släggslag. En skicklig smed kan nu
forma denna järnbit snart sagdt hur han vill,
massan böjer sig synbarligen mjukt och
plastiskt under hammaren. Så snart järnet
visar tendens att hårdna, glödgas det ånyo.
När två järnstycken skola sammanfogas,
sker detta antingen genom nitar eller
genom vällning. Denna senare bestär i
att upphetta järnet till hvitglödgning och
sedan låta de båda ändarna nära nog
smältas ibop (man doppar järnet i borax för
att underlätta smältningen). I kallt
tillstånd kan järn sågas och, om det ej är
för tjockt, äfven klippas.
Stamfadern till koppardrifning är
kopparslageriet, det är kopparslagaren, som
med sin trähammare bultar kopparplåten
till den form, som konsthandtverkaren
sedan utsmyckar. Plåten stödes under
arbetet mot bottenstaken, ett järn med
platt skifva och spetsigt skaft, som slås
r m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
