Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Augusti
(September
Oktober
November
December
de förra motsvara långa och de senare
korta månader. Nämner man nu i
ordningsföljd månadernas namn,
samtidigt undan för undan pekande på
knogar och fördjupningar, finner man
först: januari lång, februari kort,
mars lång, april kort, maj lång, juni
kort, juli lång. Här måste man med
utpekningen börja om igen på samma
hand eller öfvergå till den andra. I
hvilketdera fallet som helst blifver
fortsättningen : augusti lång,
september kort, oktober lång, november
kort, december lång, hvarefter, då ju
inga flera månader finnas,
uppnämnandet och utpekandet afstannar. Att
en månad är lång betyder härvid, att
den innehåller 31 dagar, att en månad
är kort betyder i allmänhet, att den
innehåller. 30 dagar, men i fråga om
februari att den innehåller 28 eller
29 dagear.
Den allmännast anlitade utvägen
för ihågkommande af månadernas
olika längd torde väl annars vara
inlärandet af den gamla minnesversen:
ERIK LUNDBERG
Tretti dagar har november.
april, juni och september,
februari tjuguåtta allen,
alla de öfriga trettien.
Vi måste vidare söka utreda, hvad
man egentligen menar med ett år, och
hvad man vet om längden af ett
så
dant.
Allmänt taladt, kan året sägas vara
den tid, på hvilken jorden
tillryggalägger ett hvarf omkring solen, eller,
hvilket är detsamma, den tid, på
hvilken solen, ifrån jorden betraktad,
tyckes i förhållande till stjärnorna
förflytta sig ett hvarf på himlahvalfvet.
Som det emellertid här icke är fråga
om rörelse i en absolut sluten bana,
kan ordet hvarf i själfva verket fattas
på något olika sätt, hvarföre man
också inom astronomien gör åtskillnad
mellan olika slag af år. För vårt
ändamål gör det emellertid till fylles att
endast tänka på det så kallade tropiska
året, hvarmed menas mellantiden
mellan två vårdagjämningar, d. v. s.
ögonblick då solen passerar öfver
himmelsekvatorn, stigande upp från
södra halfvan af himmelssfären till
den norra. Det är nämligen just detta
slags år, som bestämmer årstidernas
omskiftningar.
Man vet numera, att längden af
det tropiska året, hvilken för öfrigt
icke är absolut oföränderlig, är helt
nära 365 dygn 5 timmar 48 minuter
46 sekunder. Men i det allmänna
lifvet måste naturligtvis hvarje år
bestå af något helt antal dygn. För att
undvika oaflåtlig förskjutning af
årstiderna gäller det alltså att så ordna
med dygnens antal i de olika
borgerliga åren, att äfven dessa års
medellängd blifver den här ofvan nämnda.
Någon tidräkning, som fullständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
