Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
maste förbindelser med människors
känslor och stämningar. För de andra
konstarterna ligger här faran att slå
öfver i tomt fantasteri, konstruktioner
som sväfva alldeles i luften utan något
egentligt samband med
mänsklighetens yttre eller inre erfarenhet och
därför också lämnande mänskligheten
kall. .
Men det finns ett tredje slag af
konstnärer, de allra största. Det är
de sällsynta snillen, hos hvilka
naturen sammanparat ett
utomordentligt verklighetssinne med en
utomordentlig fantasi och gjort det på ett
så lyckligt sätt, att dessa egenskaper
hålla hvarandra i jämvikt och
ömsesidigt befordra hvarandra. Sådana
- konstnärer, hvilkas betydelse som
stora andliga makter knappast kan
öfverskattas, äro t. ex. inom
litteraturen Shakespere och Goethe, inom
bildkonsten italienarna Lionardo da
Vinci och Michelangelo eller tysken
Diirer." En underbar mångsidighet
utmärker ofta dessa fantasiens och
verklighetssinnets stormän. Lionardo
da Vinci (1452—1519) är den mest
allomfattande ande världshistorien
känner, icke blott konstnärligt ytterst
mångsidig (målare, bildhuggare,
arkitekt) utan äfven vetenskapsman,
såsom naturforskare på flera områden
(människans och hästens anatomi,
botanik, meteorologi), matematiker,
ingenjör, musiker och skriftställare.
Och det underliga är, att han, som
dansken Mario HKrohn uttryckt det,
«på så godt som alla vetenskapens
områden gör upptäckter och pekar
på vägar, som först det 19:de
århundradet följt«. - Michelangelo (1475—
1564) är, äfven om han ej når
Lio
+ Obs.
lärans ryktbare skapare:
här ett yttrande af
JOHN KRUSE
nardo i häpnadsväckande
mångsidighet, likaväl en väldig, ovanligt
vidtomfattande ande: bildhuggare, målare,
arkitekt samt lyrisk skald af mäktigt,
djupt patos. Diirer (1471—1528) är
äfven ytterst mångsidig som
konstnär: målare, gravör på koppar, järn
och trä samt därjämte skriftställare
af öfvervägande vetenskaplig
läggning (geometri, ingenjörsvetenskap,
människokroppens proportioner) och
reseskildrare (dagboken öfver hans
nederländska resa). Goethe är lika
mångsidig på litteraturens område
som de nämnda konstnärerna inom
de bildande konsterna samt
därjämte en naturforskare af verklig
betydenhet, föregångare genom sin lära
om plantornas metamorfos till
Darwin. - Shaksperes mångsidighet
inskränker sig, frånsedt ett praktiskt
affärssinne (hvilket också är
utmärkande för Goethe), såvidt man vet,
till litteraturen och
skådespelarkonsten, men inom den förra är han icke
blott den oförliknelige dramatikern,
lika stor inom sorgespelet som
lustspelet, utan äfven en eldig lyriker
och har dessutom uppträdt som epiker.
Till dessa de stora
världskonstnärernas krets hör också holländaren
Rembrandt. Hans mångsidighet ligger
liksom Shakesperes helt och hållet
inom hans egen konsts område, men
här är den också fenomenal.
Religion, historia, mytologi, allegori,
porträtt, genre, landskap, stilleben —
korteligen alla möjliga ämnen har han
målat, tecknat och etsat, om också
företrädesvis religiösa framställningar,
porträtt och landskap, och inom alla
dessa grenar af måleri och
teckningskonst har han åstadkommit
mäster
prof. Hans Larsgon om den grekiske filosofen Platon,
idé»Det är för filosofer eftertänkansvärdt, att upphofsmannen till den mest
öfversvinnliga af filosofier tagit sina uppslag i det verkliga lifvets brytningar; och under
princip
utredningen förloras aldrig känningen af dessa.
(Hans Larsson: Idéer och wmakter, sid. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>