Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNA DAGARS STUDENTER
skorstenen, och . blef tiden allt för lång,
så bröt man sig ut>. »Pedeller»> hette
de, som hade uppsikt öfver detta
underliga fäångelse. I början af 1800-talet
ersattes emellertid »prubban»> af det
likaledes nu försvunna bysättningshäktet i
Domgränd. |
Det var stränga bestämmelser, som
Johannes Rudbeckius år 1606 utfärdade
angående studenternas lefnadssätt. I dessa
stod bl. a. att tre dagars fängelse skulle
tilldelas den, som af lättsinne svor i
kon
gistoriet eller annorstädes eller var olof:
ligt fränvarande från gudstjänsten och
därunder strök omkring på gatorna, drack
eller >öfwade annan oskicklighet>. Visade
sig någon ogudaktig och föraktade Guds
ord och sakramenten, skulle han relegeras.
Sårade student en annan, fick han betala
läkaren och sitta lika länge i fängelset
som den andre var sjuk. Med en dags
fängelse straffades vidare den, som efter
kl. 10 på sommaren och kl. 9 på vintern
satt kvar på källare. Äfvenså följde
fängelsestraff på försummelse af
föreläsning eller annan lektion.
Med dylika stränga bestämmelser
skulle man vara frestad tro, att allt varit
väl beställdt, men så var nu sorgligt nog
ej fallet. — Det beklagliga studentbråket
och rena okynnesofoget fortfor ännu långt
in på 1800-talet och — fast under
betydligt mildare former — måhända ända till
våra dagar.
År 1722 klagas emellertid öfver att
en öst- och en västgöte kommit »med ett
hårt och oanständigt anskrij samt med
wärjorna huggande i gatan»> och anfallit
en roslagares fönsterlucka med hugg och
slag och honom själf med ovett. För att
tysta dem gick han då ut på gatan, men
måste tämligen snart »till sin så mycket
större säkerhet>»> retirera in och söka skydd
bakom porten, genom hvilken de likväl
»>esomoftast värjan efter honom inrände>,
allt under det »de begynte at
wederstyg
453
Karolinska studenter.
Efter teckning af Carl Aspelin.
geliga skälsord hoptals utwräka>. Om
en ung prästman berättas det, att han
>wåldsambligen förfarit med huggande i
stol, säng och portstolpe> hos en borgare
och en annan gång dömts till 8 dagars
vatten och bröd för oregerligt krogbesök
och deltagande i ett slågsmål på en
danslokal — sedan ban samma förmiddag
hållit predikan i Vaksala kyrka. Denne
präst blef sedan soldat, hvilket var den
vanligaste reträtten för omöjliga individer.
Ett mycket omtyckt studentnöje var
förstås också att slåss med gesällerna i staden
eller att maskerade infinna sig på bröllop
och privata baler och skyddade af
förklädnaden bedrifva allehanda ofog.
Det var hufvudsakligast
valborgsmässonatten och första maj, gom studenterna
med sitt bråk vållade den största
förargelsen, särskildt genom en gammal osed
att affyra skottsalfvor, hvarmed man höll
på till långt in på natten. År 1630
anklagades också en upplänning för att ha
på torget »skutit så at stycket uthur
pijpan rukit hade>. Flere gånger sökte
man afstyra oskicket, men förgäfves. Och
då, trots alla påminnelser, ändå ingenting
tycktes hjälpa, så begärde universitetets
rektor år 1642 hos landshöfdingen, »at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
