Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGMANSHUS.
varm tillfredsställelse jag undvikit de
gånger de varit i Stockholm. Bevare
mig för landtfröknar — jag hade nog
af de oförglömmeliga damerna von
Holzen. Till och med du gick in på
att ställa till med korsdrag efter deras
besök.
Min åsikts riktighet bevisas också
af att Ruben ej ens tagit notis om
deras cxistens. Och han var dock i
familjen åtta dagar. Men han nämner
aldrig någon fröken Troils namn. Den
äldsta är ett godt stycke inne på den
öfverblifna kartan och går hemma på
bruket och idkar filantropi.
Rubens experiment skulle ha slagit
bättre ut, om ej den unge
brukspatronen varit småsnål. Hans intresse gick
mest ut på, att saken skulle ske så
billigt som möjligt. — Ruben har nog
berättat dig att han ämnar fortsätta
med tanken på Storforsa; de ha redan
nya ugnar under byggnad där. Går det
bra, skall jag sätta in pengar där, men
i annat fall få bolaget och Ruben
förlora ensamma. Det stå de båda ut
med.
x
Senare:
Jag skall ge dig rätt i en sak. Det
är faktiskt påtagligt, att Amy gör
någon slags ansträngning för att para
samman Magda och sin kusin.
Skälet är enastående obegripligt.
Hofmålaren bör ju ha att välja på,
och Magda och han ihop vore en
absurditet. Trots fingerfärdigheten är
han ingen konstnär — en
businessman och en krass borgare är han.
Och samtidigt älskar han det som är
grant och förgylldt och påminner om
teater. I det är han släkt med Amy.
Jag vet minst ett dussin kvinnor, som
553
skulle passa honom förträffligt; vid
tillfälle skall jag rekommendera dem.
— Magda är ej en vacker kropp,
som han tror, utan en vacker själ,
och den har han ingen användning
för, när det kommer till kritan.
Flickan själf är litet tjusad, det kan inte
nekas. Man ser ju ej heller direkt
utanpå hur den karlen är.
Jag satt uppe hos Amy en stund i
går eftermiddag. Vi hade ingenting
särskildt att gyckla med och kommo
därför in på lifvets allvar. Det vill
säga äktenskap. Jag frågade henne
hvad hon kände vid begrundandet af
sitt eget. Hon svarade, att hon var
rätt belåten med sig själf — många
fruar skötte sig sämre. »Jag ger
Ruben den mest obegränsade frihet —
ställer inga kraf på honom.»
Och detta stordåd utfördes utan
sorg och saknad?
»För det mesta. Sorg och saknad
skada hyn.» ”
Jag undrade ändå öfver, att det
kunde gå så lätt. Ruben var ju en
man, som kvinnor särskildt borde
fästa sig vid — vacker, fängslande,
med en undantagsbegåfning och en
undantagssjäl.
Ack ja, det var ju därför hon gift
sig med honom. Men det var nu tio
år sedan. »Och tio år är en
förskräckligt lång tid.»
Nå sedan...? Framtiden låg ju oss
mestadels närmre om hjärtat än
nutiden. De kommande tioårsperioderna
. var hon inte ängslig?
»Du är tråkig, Paul. Jag vill inte
tala med dig längre. Herregud, det
är ju så bra som det kan vara. Säg
något som är bättre!l»
Då gjorde jag något, som
egentligen bör ångras, Jag öppnade
dör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
