Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING NITOKRIS MUMIE.
HISTORIETT AF HARALD WÄGNER.
är Albert Montanus, fil. doktor
och docent i egyptiska, hade
gått och väntat på sin
trolofvade en kvart öfver den bestämda
tiden, tog han upp klockan och sade:
”Nej, nu går jag!”
Och så tog han ännu ett slag öfver
mötesplatsen. För det kunde ju hända,
att. .. När ännu en kvart hade gått,
stannade han obeslutsam och tänkte:
På alla döda språk, som jag
känner, och det är nästan allesamman, och
på alla lefvande finns det ordspråk
som klagar öfver kvinnans
obeständighet. Jag känner mig frestad att säga
med Abu Bekrin: En kvinnas håg är
lika obeständig som vinden i öknen.
Hvilket nu för öfrigt icke är så
synnerligen djupsinnigt. Men för att
nu behålla en smula aktning för mig
själf, så går jag.
I detsamma kom hon, lätt som
vinden, som lekte i hennes hår, smärt
och slank i sin riddräkt med den
tudelade kjolen, som svepte om henne
och med en rundkullig hatt, som på
hennes hufvud fullständigt hade
förlorat sin trista prägel af slät
ändamålsenlighet.
Han skyndade emot henne:
Ändtligen!
Och i utropet låg en halftimmes
besviken väntan koncentrerad.
”Goddag, ”” skrattade hon, ”hvad
"blir gifta.
det är härligt väder — hur mår du
för resten — har du väntat på mig,
hva? — men så komplimentera då min
nya riddräkt. Är den inte förtjusande ?”
”Jaså, jaså, joo.”
”Jaa, joo!” härmade hon och satte
förtretad ut munnen. ”Hvad är ’det för
ett sätt? Skall du vara odräglig nu?
Du som annars kan vara riktigt söt.”
”Jag tänkte mera på dig än på din
riddräkt, ” utbrast docenten, och efter
hans föreställning om kvinnor borde
det ha varit en komplimang.
”Ja, men den är nu stilig,”” sade
hon. ”Seså, var nu hygglig och säg
något roligt, så får du absolution.”
”Jag har fått vänta länge,” sade
han.
Hon brast ut i ett klingande skratt.
”Ja, jag brukar låta herrar vänta på
mig. Kom nu, så går vi och rider.’”
”Rider — jag som hade hoppats
på en promenad!”
”Vi hinner väl promenera, när vi
Kom nu, det blir vådligt
skojigt.”
”Kan du inte låta det vara?”
”Hvarför det? Seså! Antingen
följer du med nu eller också är det
slut mellan oss. Hvilket väljer du?”
raljerade hon.
Det for en egen känsla genom
honom, men han nöjde sig med att svara:
”Alternativen äro verkligen tillräckligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
