Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
Men nu lyste sol och himmel öfver
Solnaskogen, och uppe vid stenarna
lekte de små flickorna alltjämt. Blott
några få minuter hade förgått; allt var
sig likt. Han hade blickat ut öfver sina
öden, deras rika vemod, deras rika
lycka; och som det nu var, kände han
sig ånyo på ett underligt sätt som ett
med allt omkring sig, i denna tallskog,
på denna sommardag.
Det var på något vis fullkomning
häri, fullkomning i hans öde, fastän
litet utanför, litet på sidan af stora
stråkvägen.
FREDRIK VETTERLUND
Och han nickar farväl åt
Solnaskogen, tager de små flickorna vid
handen och går ned på vägen, ut mot
staden. Ja, detta är klassisk trakt.
Därborta ligger Haga med sina minnen,
och där är den gammaldags trefliga
Stallmästargården, Blanches historiska
plats för slädpartier och lustiga sexor,
där också han, som nu gläder sig däråt
denna heta middagsstund, själf för ro
skull suttit i studentmössa någon hvit
juninatt med en gammal barndomsvän,
som förstod allt detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
