Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808
Finansministern frih. A. T. Adelsvärd.
farna män, och statsrådet Hederstierna blef
hans konstitutionella samvete; han och
civilministern grefve Hamilton bidrogo
mer än den gångna konseljens alla
öfriga ledamöter tillsammantagna att
framkalla den dissonans som rådde mellan
vänstern i andra kammaren och herrarna
på statsrådsbänken, herr Hederstierna
förnämligast som sufflör, grefve Hamilton
som aktör, och det är högst sannolikt att
den stämning som stundom präglat
sammanstötningarna mellan första och andra
statsmakterna de sista åren blifvit mindre
bitter, om de två herrarna inte varit.
Det är sant att inte en är skuld till att två
träta, men nog ha både grefve Hamilton
och herr Hederstierna, via herr Lindman,
för egen del öfvat samt utmanat andra
till obehärskadt tal, och det öfverlägsna
löje, som gärna infann sig på dessa
herrars läppar när särskildt herr Staaff
steg upp i talarestolen har icke varit
statsmannamässigt — nå, för närvarande
ha ’de anledning att begrunda ordstäfvet:
»skrattar bäst som skrattar sist.> Eljest
ha medlemmarna af den Lindmanska
ministären i dess sista uppsättning icke
haft några kontroverser af obehaglig art
med oppositionen, om man undantar ett
för den utomstående obegripligt anfall
som herr Staaff en gång riktade mot herr
Swartz, och ett studentgruff mellan
ecklesiastikministern Lindström och herr
Starbäck. Herr P. E. Lindström hade ju i sitt
forna medlemskap af Verdandi en
Achilleshäl, som det ibland var roligt att kittla,
men den lugna och öfvertygande talekonst
hvarmed han framlade sin obestridliga
sakkunskap och upplysthet i
undervisningsfrågor gjorde att oppositionen i
allmänhet ej såg anledning att opponera,
och hvad herr Swarte beträffar intog han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>