Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saint-Lunaire å Décollé-udden.
"SMARAGDKUSTEN::.
en franska förkärleken för de
pittoreska tillnamnen florerar inte
N minst på geografiens område. Ja,
i ett land där Chateauneuf’er, St. Pierre’r
och St. Paul’er äro legio är man rent af
tacksam mot försynen, som skänker en det
lilla tillägget >du Mont»>, >aux Roses» »le
Joli», därmed befriande resenären att
specificera departementet. Men äfven där den
direkta orienterande nyttan är ingen, älskar
folklynnet att i ett enda tillnamn
karaktärisera en trakt, som behärskas af en viss
egenhet, en viss stämning. Några af dessa
>»smeknamn> ha blifvit »internationellt
språkbruk». La Cöte d’Azur, Azurkusten,
är gifvet det på kontinenten mest brukade
namnet på Rivieran. Och äfven om en
svensk i första ögonblicket skulle stå litet
sökande i sitt minnes gömslen vid namnet
>Smaragdkusten», så var säker om, att
engelsman och amerikan med ett
igenkännande leende, som vid namnet af en
gammal bekant, skall svara: OR yes, the
Emerald Coast. |
Det är ock en smula af anglosaxoner
från båda sidor af Atlanten eröfradt land,
detta litet oafgränsade område, som fått
sitt namn i analogi med den äldre
Azurkusten. Det är gränskusten mellan
Bretagne och Normandie med tyngdpunkten
i Bretagne och Dinard, »Nordens Nizza»>,
som »hufvudstad>, ett helt litet rike af
plager så tätt in vid hvarandra, att det
skulle vara svårt att säga hvar den ena
slutar och den andra börjar, om inte
karaktären skiftade en smula. Vi ha
lämnat Normandiets slättland bakom oss,
men vi äro ännu inte riktigt inne i den
bretagniska stämningens sagoland, där
konturerna mjuknas af
skymningsdimmornas dans öfver landen. La lande breder
visserligen milsvid sin matta af timjan
och rosmarin, här och där plymascherad
af en taggig genistabuske. Men land’en
går ännu så gärna under namn af
»saltäng», och saltäng och fäbovall äro identiska
begrepp, höra hemma på det nyttigas
område, det betyder feta får och
grädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
