Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - När solen kommer tillbaka: Av Ansgar Roth. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
initiativet. Engelska astronomer införde
vid 1700-talets mitt bruket av medelsoltid.
Den första tidkulan uppsattes 1833 på
observatoriet vid Greenwich utanför
London. Frågan om införandet av en för
hela jordklotet gemensam världstid
diskuterades på den internationella geodetiska
kongressen i Rom 1883, och följande år hölls
i Washington en diplomatisk konferens
rörande reglerandet av den internationella
tiden. Därvid infördes den s. k. zontiden,
d. v. s. jorden
indelades från pol till
pol i 24 lika breda
bälten, av vilka
vart och ett har sin
normaltid. Två
angränsande zontider
differera på en
timme jämnt,
medan minuter och
sekunder äro lika.
Utgångsmeridian är
Greenwich’.
»Medeleuropeisk tid»
antogs i Tyskland
1893, i Sverige
1900. I Europa
ha endast Byssland
och Grekland ännu
ej anslutit sig till
zontiderna. I Frankrike, där västeuropeisk,
d. ä. Greenwich-tid infördes från och med
förlidet år, har man kunnat konstatera
en kuriös effekt av reformen, som
näppeligen förutsetts. Övergången gick så till,
att samtliga ur ställdes tillbaka de cirka
10 minuter, som utgöra tidsskillnaden
mellan Paris och London. Allt slags
arbete, det må vara på kontor, på fabriker
eller i hemmen, har således under 1912
i stort sett börjat och slutat 10 minuter
senare än under 1911. Följden har blivit
en lika välkommen, som oväntad vinst
för — belysningsfurnissörerna. Ty de 10
minuterna på morgonen fordra under årets
större del ringa eller alls intet artificiellt
ljus, vilket däremot i regeln kräves på
middagen eller kvällen, då dagens arbete
avslutas. Leverantörer av gas, elektricitet
etc. ha således den största anledning
glädjas över förändringen.
Sedan • numer trådlös telegrafi i
alltmer utsträckt mån användes för
tidssignalering, har frågan om en gemensam
världstid åter blivit aktuell. I Paris
sammanträdde därför i oktober 1912 en
Världstids-solur.
internationell tidskonferens, varvid 15
stater representerades — däribland Sverige
genom professor Charlier. Kongressen
föreslår tillsättandet av en »Commission
internationale de 1’heure» med en exekutiv
byrå, stationerad i Paris. Kadiotelegrafiska
stationer, nio till antalet, fördelade runt
jorden pä sådant sätt, att varje plats på
jordytan kan nås av signaler såväl dag
som natt, skola upprättas för att på vissa
överenskomna klockslag utskicka den
noggrannaste Greenwich-tid.
En fråga, som man stundom hör
framställas, är denna. Hur kunna kulturellt
lågt stående folk, hur kunde våra hedniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
