Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - När solen kommer tillbaka: Av Ansgar Roth. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagnamnen åtminstone äro under den
senare hednatiden direkt lånade från
kontinentens latin talande folk, varvid de
romerska gudanamnen (planetnamnen)
utbytts mot inhemska: Mars mot Ty,
Mer-curius mot Oden, Jupiter mot Tor, Venus
mot Frigg, måhända ock Saturn mot Loge.
Veckan var troligtvis från begynnelsen
blott en underavdelning av månmånaden
ungefär motsvarande ett »månkvarter».
Vitt skilda folk, kineserna såväl som de
gamla peruanerna, kände sjudagars-veckan,
medan t. ex. atenarna hade en vecka om
tio, romarna en om åtta dagar. I första
Mosebok förekommer som bekant
7-dags-veckan och över huvud synes alla semitiska
folk av ålder ha känt den; sannolikt
för-bundo de mycket tidigt mystiska
föreställningar med sjutalet. Veckodagarnas
(och månadernas) hedniska namn ha varit
en nagel i ögat på många. I en
kronologisk uppsats av en anonym, men mäkta
lärd författare i »dagbladet Stockholms
Påsten» anno 1809 läses exempelvis ett
allvarsamt menat förslag att begåva våra
planeter — och efter dem dagarna — med
»hyggligare» namn, nämligen namn på de
»kunnige män, som grundlagt och
fullbordat läran om samma kroppars rörelser»
— en Copernicus, en Tycho, en Kepler,
en Newton, tyngdlagens upptäckare. »Och
må väl detta (sistnämnda) vigtiga namn
tilläggas den tyngsta Planeten ...
Verkligen visa och dygdiga människor fordra
visserligen icke sådana ärebetygelser, ty
de känna bäst vishetens ursprung och sig
själva; men andra tänkare fordra rättvisa
även i Vetenskapernas rike. De hedniska
avgudarnas förtjänster emot
människosläktet äro föga kände, deras otjänster
veta vi ganska väl; isynnerhet rysa vi
ännu vid ljudet av Martis och dess oäkta
systers namn» etc. Till någon åtgära
ha dessa och dylika lamentationer ej
kunnat föranleda.
På Island hade man fordomtima ett
solar på 364 dagar, bestående av tolv
månader å 30 dygn plus fyra
tilläggsdagar. Då 364 = 7 X 52 och isländarnas
år således utgjorde 52 veckor jämnt,
inföll samma månadsdato ständigt på samma
veckodag, vilket har sina stora praktiska
fördelar. Att de åkerbruksidkande egypterna
mycket tidigt kände och brukade solåret,
ha vi redan sett. Nilens översvämningar,
som årligen med största regelbundenhet
återkomma omedelbart efter
sommarsolståndet, så gott som tvingade dem att
foga sin tidräkning efter solen. Helt
naturligt räknade de då också dygnets
begynnelse från solens uppgång, ett bruk som
från Egypten övergick till de soldyrkande
babylonierna och kaldeerna. Dag och natt
indelades av dessa folk i vardera tolv
timmar, vilkas längd således växlade med
årstiderna och endast vid dagjämningarna
alla voro lika långa (= V24 av ett dygn).
Deras ur — sol- och vattenur — voro
inrättade i överensstämmelse härmed. Platon
konstruerade t. 0. m. ett ur med
alarm-anordning — världens första väckarklocka
— enligt samma princip. Denna frän vår
synpunkt obekväma timindelning, som utan
tvivel även begagnades i Norden, var så
länge i bruk som inga bättre tidmätare
ännu existerade. Först inemot det tolvte
århundradet e. Kr., då ur med hjulverk
kommo i bruk, vann den nu gällande
indelningen av dygnet i 24 lika delar allmänt
burskap. Sedan denna tid ha uren,
särskilt pendeluren, utvecklats till en
utomordentlig noggrannhet. De nutida
astronomiska urverken äga en precision, som
knappast kan överträffas — särskilt om
man tar i betraktande, att markens
skak-ningar (svaga jordbävningar, oceanens
böljeslag) utöva ett menligt inflytande,
som aldrig kan bortelimineras. Med de
kronoskop, som användas inom den
experimentella psykologin, kan man numera
uppmäta en fyrahundratusendel (4do1000)
av en sekund. Som synes äro de »judiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
