Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - När solen kommer tillbaka: Av Ansgar Roth. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkningen. För vinnande av större
noggrannhet anbragtes i gnomens spets ett
hål och observerades den därigenom
alstrade solbilden — en förbättring som
tillskrivits araberna, men som var känd av
Kinas astronomer 500 år f. Kr. Den för
sina vidsträckta resor i höga norden
berömde greken Pytheas, en samtida till
Aristoteles, anställde med sin gnomon
observationer även i Skandinavien och synes
ha framträngt ända till polcirkeln.
Gno-mer, många av gigantiska proportioner,
ha även i senare tid — ända till slutet
av 1700 talet — varit i bruk. En av de
berömdaste är den av kosmografen
Tosca-nelli i Florens-dömen, anno 1468,
konstruerade, vars höjd var 277 fot. Med
denna kunde middagen bestämmas med
en halv sekunds osäkerhet. I S.
Petronio-kyrkan i Bologna finnes likaledes en
namnkunnig gnom, påbegynt 1576 av Danti,
fullkomnad ett århundrade senare av
Cas-sini. Å föreg. sida ses en avbildning av en
dubbel-gnom befintlig uti de Diocletianska
Termerna i Kom, konstruerad 1702 på
befallning av påven Clemens XI. Med
den södra gnomen observerades solen och
ett antal ljusstarka stjärnor, genom den
norra polstjärnan.
Med den kristna läran infördes i
Norden även den kristna seran, vilken räknar
åren före och efter »Kristi födelse», en
epok som fixerats till den 25 december
anno 753 ab Urbe condita (efter Roms
grundläggning). Dionysius Exiguus, som
i sjätte århundradet efter Kristus först
upptog denna tidräkning, misstog sig
beträffande tidpunkten för Jesu födelse,
vilken med säkerhet inträffade minst 4
ä 6 år tidigare. Keppler visade (1606),
att år 6 f. Kr. en märkvärdig
konstellation inträffat, i det planeterna
Ju-piter och Saturnus då under någon tid
stodo ytterst nära varandra, och ville däri
se de vise männens »stjärna». Av
liknande skäl har man, dock med mindre
framgång, sökt förlägga födelseåret sä långt
tillbaka som till år 12 f. Kr., emedan då
enligt senaste undersökningar Halley’s
komet uppträdde på firmamentet. Från
kronologisk synpunkt är frågan om Kristi
verkliga födelseår av föga betydelse, enär
epoken för vår sera är genom mänga andra
omständigheter med säkerhet fastslagen.
Däremot kan det vara av en viss
betydelse att påpeka, att nämnda epok icke,
såsom man kunde förmoda, infaller »år O»,
utan att »Kristi födelse», enligt Dionysius,
inträffade den 25 december år 1 före Kr.
föd. Kronologerna låta nämligen av gammal
kutym år 1 e. Kr., det första i vår tidräkning,
följa omedelbart efter år 1 f. Kr.
Därmed är ock den vid varje sekelskifte på
nytt uppblossande striden om när det nya
århundradet skall anses begynna avgjord.
Ty då det första seklet efter Kristus
började den 1 januari år 1 e. Kr., så tog
naturligtvis det andra sin början samma
dato år 101 e. Kr. o. s. v. Märkligt,
men knappast överraskande är, att de som
haft en annan mening alltid avgått med
segern. Den 1 januari 1700, 1800 och
senast 1900 firades överallt med stora
ceremonier. Från 1700 finnas t. o. m.
medaljer, som bära vittnesbörd om den osäkerhet,
som då rådde i denna fråga, med
inskriptioner såsom denna: »Hört doch Wunder,
im Jahre 1700 wussten die Leuthe nicht,
wie alt sie waren» etc. År 2001 den 1
januari ingår för kristenheten ett nytt
årtusende, och förmodligen uppstår väl tvist
då också. Men lämnom dessa stridigheter
åt våra efterkommande; ni, käre läsare,
och jag äro då näppeligen med längre —
vi som nätt och jämnt under hopp och
fruktan bevittnat, hur solen vände tillbaka
nådens år 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
