Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Juvelerna på Gårda. Av Ulrik Uhland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luktade fotogen. Men det var en af
mammas allra bästa vänner. Hon sade,
att det var en förfärligt märkvärdig
begåfning. Han har en liten
lysolje-affär i Hornskroken. Gud vet, hvar
hon får tag i dem, men det är förstås
på Sanningsfacklan."
’’Sanningsfacklan ?’’ Fru Martha
vidgade ögonen litet.
"Ja, logen då. Mamma går dit två
gånger i veckan, när hon är hemma.
Tänk det, ända till Adolf Fredriks torg
på Söder. Augusta, hon går på
Frihetsblosset vid Hötorget. Det är bara
två steg från porten. Men mamma kan
inte gå dit, för den är inte
socialdemokratisk."
"Ja, men är inte Augusta också
socialdemokrat? Jag tyckte, Helen sade
det?"
"Jo, det är klart. Men jungfrur äro
aldrig så fanatiska, när det är någon
sorts besvär med. Augusta skulle aldrig
gå till Adolf Fredriks torg af
öfver-tygelse. Men å propos det, så hvad är
det för en herre, som kommer hit
klockan sex?"
Fru Martha såg frågande ut.
"Fritz har lofvat mig någonting
spännande."
"Klockan sex? En herre? Det var
underligt."
"Det är herr Oskar Fransson från
Gårda," sade Fritz, som kom ut från
sitt rum.
Fru Marthas ögon vidgade sig.
"Fritz, det menar du inte?"
"Jo," sade Fritz lugnt. "Det
menar jag." Han vände sig till Magda.
"För resten har jag ringt på hem till
Magda. Jag träffade en röst, som lät
som en liten bastuba. Den hette
Augusta. Var det rätt?"
"Ja tack, snälla Fritz. Nå, hvad
sade hon?"
"Hon sade bara jaså. Men det
kunde ha varit sorgsnare."
Fru Martha reste sig af gammal
vana, ty Ingeborg kom i matsalsdörren
för att anmäla middagen, men hon såg
stelt framför sig.
"I dag? Just i dag?"
"Men det var ingenting farligt,"
sade Fritz trött. "Det var frågan om
en ny mangel."
Fru Martha tycktes inte ha hört
anmärkningen. Hon såg ut genom
dörren till matsalen och fixerade taket af
det gamla mjölmagasinet, som man
kunde se en skymt af mellan de röda
gardinerna i matsalen. Hon knäppte
långsamt ihop händerna och skiljde
dem så åt igen.
"Fritz, det är en underlig dag i
dag."
Fritz svarade ingenting, men han
svängde sig om på klacken. Den
vänstra "mungipan hade åkt upp och
ögonlocket ned. Det lät, som om han hade
dragit en suck.
Magda stod vid divansbordet. Hon
såg från den ena till den andra. Hennes
nyfikna ögon hade ett konventionellt
roadt uttryck, alldeles detsamma, som
de brukade ha, när hon såg
någonting komiskt på teatern.
"Var så god, lilla Magda," sade fru
Martha plötsligt. "Vet du, för din skull
är jag glad, att vi få hjärpe. Själf äter
jag ju bara grönsakerna. Men jag är,
som du vet, inte intolerant."
Medan Fritz gick ut i matsalen,
undrade han, hur det skulle vara, om
mamma också vore intolerant. Men i
så fall hade man ju Tyra.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
