- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
287

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Varieté och besläktade företeelser. Strödda anteckningar och hågkomster av Bob. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den s. k. Gillestugan, ett ölsjapp
vid Smålandsgatan, nära Norrmalmstorg,
var under den korta tid stället
existerade ett tillhåll för varietéartister från
all världens kanter. Där stiftade jag
bekantskap med ett annat duettistpar, från
Wien, »SchäfFer & Waldburg», mycket
angenäma, till och med bildade
människor — man får inte alltid döma
va-rietésångare efter deras repertoar.

Herrskapet, som uppträdde på
Sveasalen, plägade föredraga bland annat en
mycket enkel slagdänga med den två
gånger i varje strof förekommande
refrängen : Öh! Das ist bos!

Så snart frun — hon var för övrigt
slående lik salig teaterdirektör Knut
Ti-vänder — trodde sig ha kommit
underfund med min kapacitet fick hon för sig
att jag åt henne och mannen borde skriva
svenska kupletter till den enkla melodien.
Eftersom jag tidigare blodat tand på
samma område, villfor jag naturligtvis
denna begäran utan alltför mycken vare
sig motsträvighet eller ängslan.

Jag förbehöll mig blott att få lägga
om »andemeningen», och det mötte visst
inga hinder.

Aftalet ingicks på förmiddagen. Fram
mot sextiden var den okonstlade
kanti-lenan klar, liksom Gillestugans innersta
kammare, pianorummet, även
pinorummet kallat, och där inövades alstret, som
två dagar senare för första gången gick
av stapeln på Sveasalens tiljor,
ackompanjerat av Christian Krauses orkester.
I en loge satt salig dramaturgen,
kritikern och kåsören Pelle Staaff och
föreföll ganska fryntlig ända till slutet av
följande kuplett:!

»Om Lennschtrantf(Lennstrand) schkref (skrev) en

bra postilla

— å, sicken flax! —
Om Mäster Palm ej gick så illa

— å sicken flax! —
Om Oscar Dickson bleve greve

— å, sicken flax! —

Om Pelle Schtaf ej dramer schkrefe
å, sicken flax! —

Nästa dag tittade jag med lätt förklarlig
oro i Dagens Nyheter, ty Pelle var inte
god att tas med. Där stod Gud ske lov
ingenting — det vill säga inte vad jag
fruktade och jag suckade successivt av
lättnad.

*



Men varietén har spelat en roll även
i den mera storstilade dagskrönikan —
ja, i världshistorien.

Saint-Arnand hette en fransk militär,
som efter sin lysande kampanj mot
ka-bylerna år 1851 utnämdes till
divisionsgeneral, därefter till krigsminister och
gynnade prins Louis Napoleons
planer, i det han vidtog de nödiga
åtgärderna för att denne skulle lyckas med
sin statskupp den 2 december. Kejsaren
upphöjde honom till marskalk av
Frankrike.

— *S:t Saint Arnand de
café-con-cert!»

Med detta grymma infall betecknade
statsmannen Jules Ferry den 24 juli 1887
general Boulanger, i det han häntydde
på de vteor som den numera förgätne
men den tiden berömde varietébarytonen
Paulus sjöng till den senares ära och
med vilka han höjde den lille
ränksmi-darens popularitet — En revenant de la
revue m. fl.

Följden blev att general Boulanger
utmanade Jules Ferry och utsåg till vittnen
general Faverot de Kerbreck och greve
Dillon. Ferry å sin sida nämnde herrarna
Ahtonin Proust (minister för de sköna
konsterna) och Raynal. Eftersom
vittnena ej kunde komma överens om
stridsvillkoren stannade duellen i stöpet — med
den påföljd att »le brav’gén’ral’s»
popularitet tog ännu ett språng i höjden. —

Tilläggom att en fransk
varietésång-erska säges ha haft en dryg andel i unga
kung Manuels mycket snöpliga störtande
från Portugals gamla konungatron. Gaby
Deslys heter detta bedårande fruntimmer,
vars allra senaste konterfej vi meddela,
på det att Månadshäftenas läsarinnor —
som troligtvis äro mera omdömesgilla
än jag — själva må avgiva sitt utlåtande,
huruvida förmildrande omständigheter
fin-nas för den lilla »roi en exih.

*



Då kejsar Napoleon III och hans
gemål på aftonen den 14 januari 1858
voro på väg till operan kastades mot
ekipaget en bomb som dödade eller
sårade hundrafemtiosex människor.
Atten-tatorn var den italienske revolutionären
Felix Orsini som jämte sina medbrotts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free