- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
293

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - »Villastaden». Romantisk skiss av Ossian Elgström. Med 5 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VI Kap.

VII Kap.

Villastaden var från början bara en
skogsbacke. Men klyftiga huvuden
bildade ett bolag, drogo våg- och lodräta
streck genom landskapet, grävde diken
och planterade luxlampor, svängde ihop

hus och ordnade med hypotekslån och
ett, tu, tre var allt klart. Butikerna
slogo upp sina portar, vattenledningen
släpptes på och pang, var högsta kultur
framsprungen ur tallbacken yrvaken
gnuggande sig i sina kulturella ögon.

Men våldkultur hamnar sig.

Husen som skulle vara trevna hem
blevo bara kalla lådor i terrängen,
hemkarikatyrer åt människorna som ville
leva "sunt’’, hugga ved och ha sleifer
i sportrockarna.

Människorna som ville vara så
nöjda men inte kunna det, emedan de
längta.

Omedvetet längta efter hem vari
fäder bott, efter jord varpå döda
trampat.

Efter landskap med historia.

Men Villastadens mark döljer ju inga
gravar och husens historia likna bara
expressbyråernas kontorsböcker.

Endast datum för in- och
utflyttning — inget mer.

Människorna kunna helt enkelt icke
trivas.

Jag har ofta undrat på varför aldrig
Villastadens invånare idka umgänge
med varandra, varför inga känna
varandra; skämmas de? Det slår mig
ofta att stämningen härute liknar
stämningen på en kafélokal där var och en
sitter vid sitt bord, nyfiken på
grannarna och med främmande ögon runt
omkring.

Och för att fortsätta liknelsen.

Kyparna som springa omkring likna
även villabolagets tjänstemän och
montörer. De komma då man ropar på
dem, ställa det bekvämt med gas och
vatten — cch försvinna — med sin
drickspäng. Tjohej la la, ur hjärtats
djup.

Jag märker att jag övergivit
"skissen" och nu följer min inre ruelse.

Ty jag är just ttt sådant där subjekt,
som blivit lurad in i en kall låda av
2-tums plank.

överse!!!!

VIII Kap.

Om grannarna vet man litet, man
vet att i gröna villan till höger ett barn
fötts utan ögon — varför? Grannen i
gula villan till vänster är visserligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free