Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Panamakanalen. Av H. Lindblad. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättare sagt ett utvecklingsskede i
handelns historia, som fortgått och fortgår
ända sedan Nineve och Babylon en gång
voro all handels medelpunkter. England
går kanske mot det öde, som övergick
Venedig, som föll från sin härlighets tron,
då Medelhavet upphörde att vara
världshav. Det var Vasco da Gamas och
Co-lumbi öppnande av nya vattenvägar runt
Afrika och till Amerika, som förberedde
detta fall.
Handelsvägarnas förändring medför
sjöhandelns och dess rikedomars läggande i
de händer, som bäst veta tillmötesgå dess
behov. Erfarenhet därav har nästan varje
folk. Nordtyskland vet, vad
Hansestä-dernas blomstrande tidevarv betydde för
landet. Holland och dess Amsterdam
erinra sig ännu, när de en gång voro
Europas och också världens finansiella
pivot. Spanien och Portugal se med
saknad tillbaka på Cadiz’ och Lissabons
förgångna storhet och rikedomar.
Ehuru det på andra sidan
Panamakanalen ej ligger något nytt jungfruland,
som Columbus en gång fann, eller några
sådana guld- och silverfyndigheter, som
Cortez upptäckte i Mexico och Pizarro
plundrade från hednatemplen i Peru, så
inse dock alla, att genom Panamakanalen
går vägen till en rikedom och en
maktställning, som väl kan jämföras med vinsten
av en nyupptäckt världsdel.
Kanalen för ej endast de båda
amerikanska kontinenternas ost- och västkuster
närmare varandra, dess viktigaste uppgift
är att förvandla Asiens och Amerikas
bakdörrar — d. v. s. från Europa vända
hamnar — till huvudentréer; ett i
sanning storartat företag. Betecknande för
handelsvägarnas omkastning genom
Panamakanalen är ett yttrande av en
framstående australisk affärsman, som vid
tillfället härför befann sig i Colombo på
Ceylön, betraktande en postångares avgång
till Suezkanalen, till en ceylonsk kollega:
»Jag undrar, om invånarna här på ön
hava insett, vad Panamakanalens öppnande
kommer att betyda för den där ångaren
och för dem själva. Titta på er karta
och ni skola finna, att Colombo har en
rival i den nu obetydliga lilla staden
Suva på kannibalögruppen Fidji, som ligger
på linjen mellan vår huvudstad Sydney
och Panamakanalen. När den kanalen
öppnas, skola postångarna därigenom nå
London en vecka tidigare än via Colombo
och Suez.» Beflexionerna göra sig själva.
»Den dubbla skoveln.»
Tanken, på en kanal genom
Centralamerika är ej ny. Terräng- och
klimatförhållandena hava dock ända till i våra
dagar lagt ett oöverstigligt hinder i vägen
för ingenjörskonsten att där öppna en
vattenförbindelse mellan de båda
världshaven. Mexicos erövrare, Cortez, lär varit
den förste, som uppgjort planer för en
kanal härstädes. Han studerade
personligen landets topografi och stakade till
och med ut den lättaste vägen för en
dylik kanal. Men hans chefsingenjör och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
