- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
568

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Från den svenska idrottens barndom. Av Erik Bergvall. Med 32 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Nybrovikens skridskobana den 17 febr. 1889. (»Combined figures.»)

betraktas som en föregångare till de
senare årens vältränade konståkare.

Redan 1866 fick Stockholm sin
fashionabla skridskobana vid
Kastellhol-men, tillgänglig blott för hovet,
militären och den högsta societeten och
anlagd av den något år förut under Karl
XV:s beskydd bildade Kungliga
skridskoklubben. Denna klubb följdes snart
av skridskoklubbar i Göteborg,
Sundsvall, Hudiksvall, Uddevalla, Lund,
Eskilstuna, Landskrona m. fl. städer på olika
håll i landet.

Rodden blev en tidigt importerad
och omhuldad idrott i vårt land. Den
första roddföreningen i Sverige var
»Götheborgs Ro-Clubb», som stiftades
den 16 dec. 1851. Därnäst kommer
antagligen Stockholms nations båtklubb i
Uppsala, som bildades den 26 okt. 1877.
År 1878 följde Göteborgs nations
båtklubb i Uppsala och 1879 Göteborgs
gymnastikförenings roddklubb i Göteborg
samt året därpå, 1880, Göteborgs
roddklubb och Stockholms roddförening.

Rodden blev så att säga en pioniärsport
här i landet, en vägrödjare för den
moderna, tävlingsmässigt bedrivna idrotten.
Karaktäristiskt är också, att Stockholms
roddförening tog initiativet till större
tävlingars anordnande även i andra
idrottsgrenar. Sålunda var föreningen
den första, som anordnade några
egentliga stora tävlingar både i skridskoidrott
(på sin egen bana på
Djurgårdsbrunnsviken) och i allmän idrott. Kanotidrotten
följde rodden i spåren, och på 1870-talet
höra vi talas om duktiga kanotfärder av
de tre förkämparna på idrottens område:
V. G. Balck, C. Smith och J. Widmark.

Detta var sålunda den sådd, som
snart skulle giva skörd.

Från 1860- och 1870-talet kan man
räkna den organiserade idrottens första
barndomstid i Sverige. Impulser
mot-togos från utlandet, särskilt från
England, som ju är den moderna sportens
hemland, och utvecklingen gick till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free