Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Från den svenska idrottens barndom. Av Erik Bergvall. Med 32 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm och Göteborg m. fl. större städer
i Sverige. De första egentliga allmänna
idrottstävlingarna i sådana idrottsgrenar
utlystes till år 1886 i Stockholm av
Stockholms roddförening, Stockholms
gymnastikförening, Stockholms
gymnastik- och fäktklubb samt Stockholms
velocipedförening. År 1891 ägde den
första stora internationella tävlingen rum
i Stockholm i sommaridrott.
Idrotten organiserades i vårt land i
samma mån som idrottslivet
utvecklades och tog fart. Man begynte, som
sig bör, med sammanslutning i
föreningar, men vartefter dessa växte upp
och fmgo gemensamma intressen,
uppstod behovet av en mera omfattande
organisation, sammanslutning i förbund.
Sålunda bildades Svenska
gymnastikförbundet år 1891 och Svenska
idrottsförbundet år 1895, Svenska
velocipedförbundet år 1900 samt Sveriges
centralförening för idrottens främjande år
1897. Rörelsen växte emellertid raskt,
och snart fann man fördelaktigt att
sammanföra de många olika
idrottsföreningarna i en huvudorganisation
med behövligt antal specialsektioner.
Det var Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas Riksförbund, som
bildades för jämnt 10 år sedan och som
förde med sig instiftandet av Svenska
fäktförbundet, skridskoförbundet,
simförbundet, roddförbundet,
kanotförbundet, tennisförbundet, golfförbundet,
pärk-förbundet, fotbollförbundet,
skridsko-seglingsförbundet, skidlöpningsförbundet och atletikförbundet.
Slutligen 1912 blev den svenska
idrottsrörelsen satt på ett det
allvarligaste prov. Det var anordnandet av
den femte moderna olympiaden, och
hur vår idrottsrörelse bestod provet är
ju en känd sak. Därmed gick väl också
den svenska idrottsrörelsen, får man
kanske säga, ut ur sin barndomstid och
inträdde i den första mannaåldern. Det
återstår för våra efterkommande att se,
vad den kan bjuda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>