- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
703

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Fröken Barck. Av Artur Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och fröken Barck gör skalkaktigt
leende sin entré.

"Så muntra och tystlåtna herrarna
äroT

Hon sätter ned notarien
Johanssons rosor i vasen, och ordnar den
med de övriga i bukett.

"Nå blir det någon klubb i afton?"

"Ja, om ni kommer," svarar
notarien med ridderlig sinnesnärvaro.

Fröken Barck ler igen, icke
obehagligt berörd av svaret och i det hon
tar plats mellan de båda herrarna,
skjuter hon beskäftigt fram hakan.

"Har ni hört, att i lördags på
bjudningen hos rektor Falkners var
klubben på tapeten igen. Rektorskan
sade, att det var en skandal, att något
sådant skulle få existera. Och pastor
Friman, den där nykteristen ni vet,
berättade att vi nu hade införskrivit
en roulette direkt från Paris."

Efter denna lilla anekdot förenas
de tre i skrattets förlösande sensation.

Det torde ej löna sig att längre söka
förhala läsarens introduktion i
"klubben", ehuru vi därvid nödgas rycka
slöjan från förhållanden, som ej stå i
full överensstämmelse med
drätselnämndens föreskrifter och de
riktlinjer, stadsfullmäktige uppdragit för
utskänkningsväsendet inom
stadshotellet.

"Tisdagsklubbens" medlemmar
utgöras av fröken Barck som president,
t. f. borgmästaren, hovrättsnotarien
Bergström, samt herrar Gerell,
Viklund, Johansson och Fries. Dessutom
har man, "au force des choses",
funnit sig föranlåten att invälja fröken
Ebba, som serverar i pianorummet en
trappa upp, varest klubben avhåller
sina sammanträden, vilka f. ö. ej
inskränka sig till tisdagarna.

Det är när tornurets elvaslag
förtonat och källarmästaren gjort sin rond
genom matsal och kafé med ett hövligt
men bestämt godnatt till någon enstaka
gäst vilken till äventyrs glömt sig kvar i
grubbel över cirkelns kvadratur, som
dörrarna till pianorummet slås upp för
de behöriga. Alla sex lampetterna i
takkronan äro tända, lokalen strålar i
ett ljus som festligt konstrasterar mot
dunklet i trapporna och på torget
utanför. Den bästa kaffeservisen står på
bordet, likör i aromglas med krossis
för damerna, punsch och whisky för
herrarna. Blommor fattas i regel ej
heller. Och medan
klubbmedlemmarna göra sin entré, slår sig Gerell ned
vid pianot och sätter strax upp
humöret med

Biåsen nu alla
hör böljorna svalla
åskan går–––-

eller någon annan lämplig
ingångspsalm.

Denna tisdagsafton kom ej att i
dessa avseenden utgöra något
undantag. Däremot hade notarien
Johansson skaffat sig tillåtelse att få medföra
en gäst. En gammal studentkamrat,
som ramlat ned i det merkantila,
numer titulerades bankir och hade ett
eget litet mäklarkontor i Stockholm.
Tillståndet hade beviljats ej minst med
hänsyn till nöjet att visa en främling,
att även i Hedelinde fanns det folk,
som ej läto knuffa sig i säng klockan
elva utan förstodo att roa sig.

Den nykomne undergår en kort
reception. Han föres med förbundna
ögon genom flera korridorer och upp
och ned för trappor till pianorummet,
förhöres i alkohologi, luras att dricka
ett glas vattenledningsvatten, varefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free