Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Fröken Barck. Av Artur Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den fjärde skriva de till Stockholm
efter samma modell. Ja, skål, skål!"
Även fröken Barcks ansikte hade
ofrivilligt lyst upp betydligt.
"Vad hon betyder för oss, för
klubben, därpå behöver jag ej ingå och
frågan torde kanske även vara något
ömtålig. Ge akt på oss i kväll när vi
skrida till uppbrott."
"Han menar i morgon bittida,"
korrigerade Gerell.
"Nå, i morgon då. Lägg märke
till, hur vi avlas att få hjälpa henne
på med pampuscherna, att hålla
hennes kappa, att möjligen erhålla en
tryckning av hennes arm. Eller giv
akt på det intrigspel som vidtar, när
det blir fråga om vem av oss som skall
följa den sköna till dess port — märk
väl — till dess port! Ty utom den
stränga inbördes bevakningen mellan
oss, som alla älska henne, står dess
egen upphöjda dygd på vakt därstädes.
Hon är som solen, vilken delar sina
gracer till alla, men inte låter sig gripas
av någon. Hennes fönster vid
Helgegatan är den stjärnan på Hedelindes
nattliga horisont, vilken förut–––-"
"Nej nu kan det vara nog,"
ropade fröken Barck, som lagt sig
tillbaka i stolen och skrattade.
Men den som njutit mest under
talet tyckes ha varit den unge
bankiren från Stockholm. Hans kropp har
flera gånger skakat konvulsiviskt. Nu
går även han fram och klingar med
fröken Barck och säger, dock ganska
dämpat, ty den mänskliga elakheten
går mer ut på att stinga än att skada:
"Skål, lilla fröken Jansson! Det
här var andra tal än de som
vankades på Lästmakaregatan. Tänk att
man förstått att bli så firad på gamla
dar!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
