Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Hos spågubben på Söder. I. En lektion i handspådom. Av Jaya. Med 34 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Var jag har lärt mig allt?
Plockat upp det här och var i
utlandet, studerat det, begripit, att det
var något i det. Det är bara brackor,
som inte göra det. Eller tänk tillbaka
på allt som kallats vidskepelse alltifrån
äldsta tider, samla det under ögonen
för ett ögonblick — med alla dess över-
drifter, förvridningar, tidsfärger och
fantastiska utbroderingar, och säg sen,
om det är något annat än dumheten,
som kan undgå att se den lilla lysande
lågan mitt i: det sjätte sinnets ofta
oförstådda och famlande liv.
Att spå? Ja, judarna sågo syner i
Öknen. Seidkånorna i röken från
ört-soppan. Helgonen i bönens extas.
Österns nutida spåmän i sädeskornen.
Lapparna i kaffesumpen. Jag i korten
och handen. Vad är det för skillnad?
Uttrycket växlar .men siareförmågan är
densamma.
Jag skall med nöje ge en liten
förklaring över hur jag ser saken.
Att spå i hand är en vetenskap.
Den antydes redan hos Anaxagoras och
i Bibelns Moseböcker. Kaldéer och
egypter voro förtrogna med den, Indien
och Nordafrika äro det, grekerna togo
den i arv från de uräldsta kulturfolken
— Aristoteles berömde den — och
förde den under medeltiden in i
Europa, där den sattes i förbindelse med
astrologi och judarnas kabbala. 16—
1700-talen höllo den högt i ära,
spanska, tyska och franska universitet höllo
föreläsningar om den. Så sjönk den
från dagens yta för att åter komma upp
i början av 1800-talet. Det är
fransmannen Desbarolles’ arbeten, som
grundligast bringat den i ljuset. I
Frankrike och England stod den på
70—90-talen så högt, att föräldrar allmänt läto
undersöka sina barns händer för att
med visshet bringa dem på rätt plats
i livet.
Och det är icke svårt att förstå om
man nu också bara kastar en blick på
handen ur fysiologisk ståndpunkt.
Om man ser på en barnhands
utveckling finner man, att den tilltager
i storlek och styrka, men både handens
och fingrarnas form förblir oförändrad.
Därför kan man redan för ett några
veckor gammalt barn ställa ett
tillförlitligt horoskop. Det enda som
förändras är tummen.
Handens gestalt är således
medfödd. Ävenså vissa skarpare
markerade linjer i handens innersida. När en
person träffas av vanmakt eller
förlamning förlora dessa linjer i styrka
och tydlighet, ja kunna till och med
utplånas. De nerver, som med sina
fina förgreningar genomlöpa hela
kroppen, stå icke endast i förbindelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
