Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Irländsk spets. Av Mary T. Nathhorst. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
morna och som, jämte udden (se
bilderna) i kanten av de färdiga
arbetena ärö särskilt typiska för irländsk
virkning.
Sin skicklighet visar arbeterskan
i utförandet av virkningen, sin smak
däremot i sammansättandet av
små-figurerna. För själva stiliseringen av
var blomma kan hon finna hjälp i
särskilda mönsterböcker eller i
traditionen, men hur de små delarna sedan
skola bilda ett helt, som ju växlar allt
efter spetsens ändamål, det sätter henne
på hårt prov. Figurerna skola
placeras på lämpligt avstånd med lagom
symmetri i det stora hela, men med
fri fantasi i enskildheter. För mycken
botten gör arbetet sladdrigt, för kom-
för att dölja slankigheten. Spetsen
skall emellertid aldrig stärkas. Då
den skall göras ren, tvättas den i gott
tvålvatten, får halvtorka, helst isolen,
och strykes sedan med avigsidan nedåt
på tjockt strykkläde och med en våt
lapp över sig. Eller också spännes
den upp med rostfria nålar på en kudde
och får torka utan strykning.
Konsten att virka irländsk spets
har funnit vägen från öriket till
kontinenten, där dock tråden ofta är
underhaltig. I Frankrike förfärdigas mycket
av varan och de flesta prover av spetsen,
som komma hit, äro nog därifrån. I
Sverige har den emellertid ej ännu
vunnit burskap annat än som
importvara, ehuru nog inom landet virkad
Fig. 8. Uddspets.
pakt hopande av figurer gör det tungt
och överlastat. Och dessutom skola
alla smådelarna jämkas på, stjälkarna
skola böjas, blad och blommor dragas
och tummas, tills de antaga rätt form.
När så figurerna placerats, sys de,
isynnerhet i konturerna, ytterst
omsorgsfullt fast vid en bit kalkertyg
(dar mönstret exakt uppritats), som
kallas emeraldfoundationpaper.
Slutligen virkas botten, som partivis kan
vara olika på samma arbete (se fig. 6).
Det finnes flera olika slags bottnar, de
vanligaste äro den å fig. 7 med
pi-coter (knutar) och den å fig. 6, yttre
botten, som är utan knutar. När
slutligen botten är färdig, omgives hela
arbetet av en udd (se de flesta bilderna).
En irländsk spets skall, liksom all
äkta god spets, kännas fast. Många ay
de i handeln förekommande äro stärkta
irländsk spets tillhandahålles på
Birgittaskolan, Bikupan m. fl. liknande ställen.
Men arbeterskorna äro räknade. Hos
oss har vurmen för italiensk
spets-sömnad — i grund mycket
konstnärligare — fångat allt det intresse, vi
till äventyrs ha för spetsar.
För dem, som möjligen på egen
hand vilja försöka konsten, kan
meddelas, att Buttericks MönsterafFär säljer
en tidning Needlecraft, av vilka numren
21, 27, 43 och 80 avhandla irländsk
spets, de förklara gången av arbetet och
lämna mönster, ^n utan »levande*
material kan det dock ej inläras och
jämsides med dessa häften (å 35 öre
styck) måste man köpa några välgjorda
spetsar, helst i tydlig och grov
virkning, som undervisa bättre än många
trycksidor. Tråd av irländskt lin får
man bl. a. från firman Monypeny,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
