Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ganymedes och örnen. Av Frank Heller. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ganymedes och örnen.
Av FRANK HELLER.
— Det är egendomligt med
uppfinningar, monsieur, sade min vän Leroux
en afton i januari 1914 — mycket
egendomligt. Ibland är det som de
svävade i luften som baciller, sloge
ned på flera ställen samtidigt och
framkallade sin verkan. Ibland är det
omöjligt att finna det rätta uppslaget, hur
mycket besvär folk gör sig i hela
världen.
Till exempel flygningen, monsieur.
Än i denna dag är man inte överens om
vem det egentligen var som flög först
— på så många ställen började man
flyga för en sju åtta år sen. Wright,
Dumont, ni vet. Och före dem Langley.
Nu säger man här i Frankrike att det
var Farman — seså, jag är god
fransman, men jag är inte fanatiker. Det
var säkert inte Farman som flög först.
Men vad bevisar allt detta bråk?
Ingenting annat än vad jag sade, att
uppfinningen av flygkonsten just svävade
omkring i massor av baciller i luften.
Men sen, hur mycket saker finns
det inte inom flygningen, sedan den
väl uppfunnits, som står stilla, som
det är omöjligt att råda bot på,
omöjligt att uppfinna! Ni vet man talar om
automatisk stabilitet — det är inte bara
det jag tänker på. Det är en sak, som
vi säkert få vänta på. Men det finns
andra saker, i massor, som borde kunna
förbättras . . . Har ni någonsin tänkt
på hur obekvämt det går till när en
flygare skall starta?
Det finns säkert få saker, monsieur,
som äro så ovärdiga flygningen som
just starten i En karl som snurrar
propellern runt, tre, fyra, fem som hålla
fast aeroplanet, tills det fått farten, och
som hålla på att kvävas av luftdraget,
nervositeten i alltsammans, precis som
när bébé skall ut och gå för första
gången. Är det på det sättet man
svingar sig upp i luften? Nej, parole
d’honneur, det är inte på det viset man
skulle göra det. Se på en modern
bil: en liten fingerrörelse av
chauffören vid ratten, och så bär det av.
Inte något positivvevande som förr i
världen. Borde det inte vara så i
aeroplanet också?
Nu vet jag vad ni tänker säga,
monsieur [1]
— det finns le Rhône-motorn!
Den finns, och den kan sättas i gång
inifrån aeroplanet. Seulement, je vous
dis . . . det finns ting som äro bättre
konstruerade. . . Men om ni vill tro
mig eller ej, monsieur: jag har haft en
gnôme som kunde sättas i gång utan
hjälp. I fjor våras hade jag den, och
jag bör bara tillägga en sak för att ni
inte skall missförstå mig. Min motor
kunde sättas i gång utan hjälp — utan
hjälp vare sig av mig själv eller någon
annan. Den satte sig i gång alldeles
på egen hand, visserligen bara vid ett
tillfälle, men ett fördömt viktigt
tillfälle, monsieur . . . Och satte den sig
icke i gång själv, vilket är svårt att
tro, sattes den i gång av mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
