Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Röda korset, fredens tecken. Av Julia Svedelius. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade han färgerna till det märke han
föreslog: ett rött kors på ett vitt fält.
Sexton nationers representanter
undertecknade våren 1864 den s. k.
Genéve-konventionen, en stadfästelse av
Du-nants humana idé.
Sverige var en av dessa stater. Vårt
land var således ett av de första, som
ville vara med om att plåna ut
gränsskillnaden för den mänskliga
barmhärtigheten — tutti fratelli.
Till de stater, som först anslöto sig,
ha nu sällat sig alla civiliserade och
politiskt ordnade land i hela världen.
Hur har Röda korset sedan
utvecklat sig? Var det en fredsfanatikers
ohållbara idé, eller var det en
realiserbar tanke, som tog form?
För att besvara frågan, må vi se
utom vårt lands gränser. Det är inte
mer än rättvist att först uppmärksamma
de länder, som från början planlade
Röda korsets verksamhet så, att det
blev en maktfaktor att räkna med, när
det gällde landets försvar.
Redan under det förra fransk-tyska
kriget kunde Röda korset uppvisa
statistik, olika gynnsam allt efter det
förberedande arbete som utförts.
Krigshistorien vet att berätta om den tyska
föreningens triumf redan då. Där fanns
en vitt utgrenad sammanslutning,
rationellt igångsatt från början med tysk
ordning och klokhet. Föreningen
disponerade efter sex års verksamhet ett
rörelsekapital av 56 millioner mark.
Frankrike hade det vid samma
tillfälle vida sämre ställt, och sjukvården
under detta krig var allt utom
tillfredsställande. Två statistiska siffror
bara. Av de sårade fransmännen
av-ledo 145,000, endast 45,000 sårade
tyskar dogo. Här gåvo de olika
sjukvårdsanordningarna ett i sanning olika
resultat.
Redan för några år sedan kunde en
medlem av den tyska Röda
korsföreningen säga: Allés ist berett.
Tyskland har alltid arbetat med både kriget
och freden för ögonen.
Under en resa för ett
par år sedan såg jag ett
typiskt bevis därför i
staden Halle, där man
inrett ett ståtligt
barnsjukhus med många
stora salar och försett
med förträffliga
hygieniska anordningar. Den
helvita byggnaden var
prydd med ett stort rött
kors. På gården var en
lång barack uppförd.
— Om det blir krig,
sade föreståndarinnan,
då ha enskilda här i
staden förbundit sig att
redan första
mobiliseringsdagen taga de sjuka
barnen hem till sig. Hela
huset utrymmes på några
timmar. Där, hon
pekade på baracken, står
full utrustning, sängar,
sängkläder, linne, ja,
allt som behövs för
att få ett krigssjukhus i ordning.
Röda korset har allt ifrån början i
Tyskland varit en folkrörelse och
kraftigt på mer än ett sätt bidragit till
folkuppfostran, särskilt genom anordnande
av sjukvårdskurser i stor utsträckning.
I lands- och provinsföreningarnas
depåer lågo vid krigets utbrott stora
förråd färdiga ej allenast av
sjukvårdsutrustningar utan ock av transportabla
baracker, liksom av allt som krävdes
för att inreda järnvägståg för
transport av sårade. De tyska Röda
korssjukhus, som funnos ordnade vid
krigets utbrott, voro 196, dessutom
funnos 521 konvalescenthem. Antalet
järnvägsvagnar för transport av sjuka
var 599. Redan ett par månader efter
krigsutbrottet hade på frivillighetens
väg samlats pengar till ett stort antal
sjuktåg.
De tyska sårade behövde ej bäddas
på halm i öppna lastvagnar. Så
behandlades de sårade, som skulle hem-
Tysk
sjukvårdssoldat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
