Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om schackspelet. Ett urgammalt spel och dess historia. Av Gösta-Sigurd Nyberg. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 7. Schackpjäser från medeltiden.
Ur Nationalmusei samlingar.
Som ett kuriosum må nämnas att pjäsen längst till vänster är funnen vid grävning å Kungl. Operans tomt.
schackspelare och försågo dem
frikostigt med årsunderhåll, respengar och
skänker. En gyllene tid hade kommit
för schackspelet, gyllene även för dem
som yrkesmässigt idkade detsamma.
Alessandro Salvio, en rättslärd i
Neapel, framstående schackspelare och
schackauktor, omtalar, att Ruy Lopez år
1560 vid sitt besök i Rom besegrade
alla sina motståndare, bland vilka även
den ungdomlige, talangfulle Leonardo
di Bona, kallad "il Puttino,, (den lille),
befann sig. Puttino skall full av
förtrytelse över sitt nederlag hava begivit sig
till Neapel, där han under tvenne år
träget övade sig i schack. Han begav
sig sedan, åtföljd av vänner och
gynnare, till Madrid för att i en ny strid
mot Lopez taga revanch. Den något
äldre Paolo Boi från Syrakusa,
likaledes en framstående spelare, reste
efter, och nu utkämpades i den spanska
huvudstaden, ofta nog med konung
Philip II som intresserad åskådare,
talrika strider mellan spanjorerna och
italienarna, varifrån de senare
återvände hem rika på ära och guld.
Frånsett tidpunkten (1562—63), som att
döma efter ett annat ovedersägligt
dokument, bör förläggas till år 1575,
låter denna Salvii skildring fullt
trovärdig, och man har i denna tilldragelse en
med våra moderna schackkongresser
jämförlig bild.
Under det följande århundradet
kännetecknas schacklivet, om man så
får säga, av ett lättförklarligt
stillastående. På kontinenten utövade det
trettioåriga kriget och de under hela
1600-talet synnerligen oroliga tiderna
på schackspelet och dess idkande ett
hämmande inflytande, och i England
förbjöd den puritanskt pietistiska andan
sysslandet med något som helst slags
spel. Om konung Karl II berättas dock
senare, att han, som var ivrig
schackvän, ofta förklädd besökte värdshuset
"Tre matroser" och där spelade schack.
I det av krigen svårast hemsökta
Tyskland kan man under denna period
svårligen tala om något mera allmänt
idkande eller främjande av spelet, och
blott en ort finnes, som även under det
trettioåriga kriget bevarade sin
egendomliga schacktradition. Det är byn
Ströbeck vid Halberstadt. En liten by.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
