- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
249

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - När fosterlandet är i fara — — Av Karl Östman. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NAR FOSTERLANDETÄR I FARA

Tung och dov ljöd kyrkklockornas
sång över staden. Det var i
allvars-tider en tidig söndagsmorgon. Hela
staden vaknade. Hur folket nere i
stenstaden vaknade, vet jag ej. Men uppe
i Stadsbacken, arbetarkvarteret där
Hamn-Olle bodde, blev gatan på några
minuter smitfull av halvklädda
förskräckta människor, vilka med
åthävor och ord gav till känna sin undran
över vad denna olyckslåt vid en så
tidig timme hade att betyda.

Var elden lös i stan nånstans? Hade
ryssen landstigit? Gud sig
förbarma. . .

Käringarna öppnade fönsterna,
sträckte sina kroppar halva därur och
gav sin ängslan luft i gissningar som
hade varken rötter eller fötter.

Själv hade Hamn-Olle, som bodde
litet avsides och som burit säck under

rdagen nere vid hamnen, lagt sig
att sova med den fasta föresatsen att
inte stiga upp förrän fram mot 8-tiden
någon gång. Vad han sedan tog sig
för den återstående delen av dagen,
det fick han väl se. Söndagen var den
enda dag på guds långa veckan som
han utan protester från någon hade rätt
att kalla sin egen. Det angick således
strängt taget ingen, undantagandes
kvinnan som han bodde tillsammans med,
vad han använde den till.

Huvudsaken var att han fick den
vila själv som han behövde för att
kunna börja en ny vecka igen på
måndagen. Mjölsäckarna var inte så lätta
att bökas med, de vägde sina modiga
100 kilogram, och kamraterna var inte
buskablyga.

Vad för ett sorts virke de var skapta
av dessa sjåarekroppar, det var mer än
en vanlig människa kunde fatta, som
kommit med i deras gäng snarare av
en slump än av fallenhet eller lust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free