Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Lamphandlar Schedins storhet och fall. Av Sigfrid Siwertz. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det i ensamma stunder ändock smög
sig över honom en känsla, att han nu
kanske var mindre behövlig i riksdagen.
Dessa farhågor drunknade dock i
det jättelika agitationsarbete, som
föregick den stora, lokala omröstningen,
vilken skulle gå av stapeln framåt
höstsidan. Det var röstfiske i familjerna,
tidningspolemik, spridande av
broschyrer, demonstrationståg,
föreläsningsserier, försäljning av det nya
vackra röstmärket med sitt blåa "Ja!"
på skär grund. Ordföranden kastade
sig med frenetisk iver in i detta arbete.
Han fanns överallt, han talade, talade
— aldrig hade han talat så som under
dessa veckor.
Saken är visserligen denna gång
fullständigt hopplös, tänkte han. Det
kräves två tredjedelars majoritet, och
vi nykterhetsfolk äro ännu i avgjord
minoritet. Men om en tio, femton år,
när vi har väckt de sovande och talat
våra motståndare sönder och samman,
då kanske segern är vår.
Han gick emellertid i en feberaktig
spänning och måste alltid ha starkt
kaffe till hands.
Äntligen kom den stora
omröstnings-dagen. Genom rådhusporten, utför
trappan och ända fram till köttstånden
på Stortorget sträckte sig kön. Den
var dock ick« så stor, som man väntat,
ty det störtregnade. Herren är med
oss, mente de trogna, våra vedersakare
äro ju rädda för vatten. Och det var
faktiskt mest trogna i ledet. Den stora
skaran av jämförelsevis indifferenta
trotsade inte elementens raseri. Sak
samma, tänkte de, behöver vi sprit, får
vi väl skicka efter från grannstan. Och
för resten blir det rätt skönt att äntligen
få ett slut på det fördömda bråket.
Som allvarliga motståndare visade sig
blott källarmästarn, vinhandlarn och
bryggarn med släkt, vänner, tjänare
och intressenter. Och så var det
"humanisterna" från stambordet på
Stadskällarn. Stadens verkliga, ökända
fyllerister voro rädda för smälek och
vågade inte kliva fram med sin
nejsedel. Nog av, nejrösterna stodo spridda
i en ganska svag och skamsen
minoritet. Det var många, som fingo nog
av blötan och i hemlighet avsmeto,
när det drog ut på tiden med kön,
vilket berodde på att några listiga
temp-lare, som varit tidigt uppe och klungat
sig i täten, lyckades starta ett formgräl
med borgmästarn och hans bisittare
framme vid rösturnan och så
åstadkomma stockning. Det var denna
ödesdag i Backi led en stämning av kall och
slapp ilska, som icke förebådade segern.
Frampå kvällen samlades
humanisterna på Stadshotellet, som var ett
gammalt trevligt, rappat trähus i Karl
XIV Johansstil. Genom de öppna
fönstren hördes regnet alltjämt sila ner
över lagerträden. Uppasserskorna Ada
och Lisa voro svartklädda. Vid
stambordet sutto under tystnad tullkamrern,
historielektorn och den fete
latinadjunkten, epicuri de grege porcum. Då
störtade det misslyckade geniet in.
Han tillhörde den konservativa
platstidningen. Han sjönk ner vid bordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
