Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Vad gagn gör filosofien. Av Algot Ruhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någon "filosofisk väckelse", svepande
över landet ha vi alls inga skäl att söka
driva fram. För verkligt tänkande män
och kvinnor skulle det säkert kännas
outhärdligt, om de lite varstans
riskerade möta någon som "delade" den
åskådning, i vars skyddande hägn de
gömt sig undan den alltför påträngande
beröringen av tidens grymhet och
brutalitet. Det är tvärtom medvetandet
om att man genom att syssla med
filosofiska ting kan komma i besittning
av ett vetande och vyer, som icke är
vars mans ägo, det är denna känsla av
att ha något för sig själv, som verkar
lockande på människor med läggning
åt det tysta. Man må skildra hur
vackert som helst de syner och
stämningar som vänta de invigda, någon
tillströmning blir det ändå aldrig till
tankens Bredablick. Filosofi fordrar
ensamhet, förljuvar den ensammes lott
och tröstar för den ensamhet, som i
det banala vimlet är svår att uppnå.
Svaret på frågan: Vad gagn gör
filosofien? riktar sig också närmast till
dem, som redan ha en känsla av att
filosofien icke är helt utan gagn. Men
i svåra och allvarliga tider kan det väl
tänkas, att många gå omkring med
dolda böjelser för ett högre tankeliv,
som de under gladare förhållanden
aldrig skulle brytt sig om att ta hänsyn
till. En stunds uppmärksamhet, ägnad
frågan om filosofiens gagn, kan sprida
ljus över mången dyster horisont och
kanske rent av göra en och annan
tvivlare medveten om, att även han
eller hon tillhör det gynnade fåtal, som
inser tankens värde och därför också
vördar vetenskapen om tanken,
filosofien.
Jag antar, att vi alla lätt kunna bli
eniga om att självkännedom är
förmånlig. Känn dig själv! — stod det
skrivet över porten till oraklets tempel
i Delfi, och ej ens i nutidens, av så
mycken utvärtes kunskap fyllda män-
niskors hjärtan är denna skrift helt
utplånad. Varje dags erfarenhet visar
gagnet av självkännedom.
Självprövningen tjänar som en förberedelse
härtill och självbehärskningen är dess
krön och belöning. Ha vi blivit eniga
härom, vågar jag säga, då äro vi på
god väg till enighet om filosofiens
gagn. Ty till någon verklig
självkännedom når man aldrig, utan att ha druckit
djupt av filosofiens trolldryck ...
Men nu kommer den livserfarne och
säger: för att lära känna mig själv
behöver jag inte läsa några filosofiska
böcker. Jag har nog av livets bok, där
jag inhämtar erfarenheterna direkt,
utan omskrivning. Jag vet mig
knappast ha behövt tänka för att vinna den
självkännedom jag besitter — livet har
predikat för mig fullfärdiga sanningar,
aldrig har jag spekulerat!
Lyss till hur handlingsmänniskan
går till väga, det ligger mycken sanning
och klokhet förborgad i hans sätt att
vinna självkännedom.
Jag prövar mina krafter på livets
uppgifter — säger den världserfarne
— hur skall jag bättre kunna mäta min
räckvidd? På denna naturliga väg får
jag kännedom om styrkan och arten av
min intelligens, om energiens bärkraft
och uthållighet. Och vad
beskaffenheten av min karaktär angår, om mitt
väsens särdrag, är jag i stånd att döma
ganska exakt efter den återspegling av
min personlighet, som jag iakttar i
omgivningens miner och hållning mot mig.
Med andra ord: jag iakttar hur jag blir
bemött och överväger på grund av dessa
iakttagelser hur jag skall behandla mina
medmänniskor. Detta är min form av
självprövning. Självbehärskningen får
jag liksom på köpet.
Det måste vara en mycket säker
man, som skall våga tala så, en präktig
karl låt vara, men för visso något enkelt
byggd. Framför allt är det en
människa, för vilken alla varför äro lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
