Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Vad gagn gör filosofien. Av Algot Ruhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt vetandes väg, ej förringar detta det
gagn den gör. Dess gagn beror på det
bruk vi tänkande människor förstå att
göra av dess läror, liksom en kniv kan
bli till skada eller trevnad eller stor
nytta, beroende på handen i vilken den
vilar. Jag har med dessa par ord velat
visa, att filosofien delar all annan
vetenskaps lott, att den följer, som vi
själva, förvandlingens lag, att
sanningen den bjuder snarast är likt ett
frö, som först i vårt inre skall spira.
Sanningen är ingalunda, som många
ha för sig, lik en tegelsten, som langas
ur hand i hand.. . Sanningen är
snarast ett tillstånd, i vilket man försättes,
när man träder i ett lämpligt förhållande
till verkligheten. Detta förhållande
till verkligheten åvägabringas i många
stycken lättare och säkrare med hjälp
av djupa tänkares verk än om man
trevar sig fram på egen hand. Detta
är syftet med att läsa filosofi.
Låt oss ånyo betrakta den
världs-erfarne mannen, som läste sig till
självkännedom ur livets bok. Han vet inte,
eller låtsas ej om, att det finns en
särskild vetenskap som tagit till sin
uppgift att samla, ordna och förklara
erfarenheter av den art, varpå han bygger
sin självkännedom. Denna vetenskap
är psykologien — en leende prinsessa,
som tar emot oss i filosofiens förgård,
räcker oss handen och leder oss in
till drottningens tron . .. Psykologiens
ställning som en självständig, på
erfarenhet grundad vetenskap är numera
befästad. På densamma litar Per och
Pål och Greta med, den talar fakta
och sanning, dess gagn är påtagligt.
Samma hållning som den
världs-erfarne mannen intar till psykologien,
i samma förhållande står den arbetande
människan i vardagslag till de stränga
vetenskaperna — hon behöver inte
låtsas om dem, men följer deras lagar
ändå. Kokerskan anordnar i dagens
lopp många kemiska reaktioner,. hon
följer kemiens lagar utan aning om
kemi. Man kan vara en duktig
elektrotekniker utan att känna teorierna för
positiv och negativ elektricitet. Men
är väl härmed sagt, att en kunskap,
som sträcker sig utöver de praktiska
behoven skulle vara utan gagn?
Tvärtom, en sådan kunskap vidgar vyerna
på vad man har för händer, den ökar
säkerheten inför oväntade fall, den
bereder möjlighet att beträda
uppfinningarnas väg. Så är ock själsläran
gagnelig, ej blott för vår kunskap om
oss själva, den gör oss även till
människokännare och bättre uppfostrare.
Och se vi nu till slut på människan
i hennes förhållande till livet, då finna
vi att hon mycket ofta är filosofisk,
även utan att ha aning om filosofi. Det
ligger i varje litet resonemang en god
portion filosofi, och varje övervägd
handling förutsätter ett filosofiskt
resonemang. Varje god och förståndig
människa är laddad med filosofi. Vad
den vetenskapliga filosofien tagit till
uppgift är i grunden blott detta, att
samla, ordna och förklara de otaliga
erfarenheter, som hänföra sig till
människans liv. Härmed är också
förklaringen given på vad gagn den gör.
Det finns olika sätt att närma sig
den verklighet som ligger dold bakom
tillvarons yta. Det kan ske med hjälp
av religionen, det sker också genom
konsten. Liksom dikten uppenbarar
för oss livets olika sidor i ständigt nya
verk, utan att vi någonsin begära få
hela livet sammanfört i en enda dikt,
så träder oss i varje ny filosofisk
åskådning samma värld till mötes,
återspeglad i en mäktig filosofisk
personlighet. Vi förnimma granneligen, att
i alla de olika hållningar filosoferna
intagit uppenbara sig skilda drag av
samma världsrealitet.
Algot Ruhe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
