Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Henning Berger. Av K. G. Ossiannilsson. Med 1 porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING BERGER.
AV K. G. OSSIANNILSSON.
Gråvädersdiktning är ett slagord,
som en gång drabbade vårt litterära
åttiotal. Det har upprepats, och det har
tillbakavisats, men nästan alltid har det
gällt som en förebråelse, och nästan
alltid har det åsyftat åttiotalets
naturalistiska diktning.
Med vad berättigande och i vad
mening? I en tvåfaldig, skulle belackarna
svara, förebråelsen gäller åttiotalets
-form lika mycket som dess innehåll
och dess innehåll lika mycket som dess
form. Åttiotalet har merendels rotat i
tillvarons smuts och elände, i dess gråa
proletärstämningar och dess bittra mot-
sägelser. Och formen, miljön för denna
eviga gråstämning har alltid varit den
gråa nutidsgatan, det gråa, instängda
fattighemmet, den gråa, hopplösa
fabriken. Själva den rent språkliga formen,
liknade den inte en dammig och
grå-daskig fönsterruta, varigenom eländet
ohöljt och odagrat stirrade en till
mötes . . . ?
Följde så tillämpningen,
betraktelserna, juryns överläggning •— och
domen blev förkrossande. Åttiotalismen
var — tack vare sin stämning av grått
i grått — så okonstnärlig, opoetisk, så
litterärt brottslig som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
