Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - M:me Lucas' cigarretter. Av Matts A. Stenström. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ah, tunneln från Calais till
Dover?
— Nej, monsieur. Tunneln från
Paris till Babylon, den nya — den
nyaste tunneln. Den är inte så lång
som man skulle kunna tro. Jag har
funnit att dessa två städer ligga varann
närmare än geograferna trodde. Ser
ni, när man går på djupet, så som jag
gör, blir avstånden stundom
överraskande små. Men det är dock ett
aktningsvärt arbete av en ensam man
att bryta en sådan tunnel — det är ett
rent underverk. Och det har jag gjort,
monsieur. Jag har gjort underverket.
Jag greps av en innerlig ovilja mot
denne främling, ty han hade gjort ett
underverk, och jag hade inte gjort
något större. Jag hade inte byggt någon
tunnel och jag kunde inte hitta på
något annat berömvärt, som jag gjort.
Han hade övertaget, men så såg jag
plötsligt, att han hade ett brunt och ett
blått öga som hundar stundom ha och
jag kände skadeglädje. Ha, han var
en hund. För övrigt färgade han sitt
hår, ty jag var säker på, att det inte
kunde vara så vackert ljusrött i
verkligheten. Jag beslöt att tvinga honom
ut på det hala, och under det jag
beredde en ny cigarrett sade jag:
— Jag har längtat till Babylon. Det
är en av de få platser jag ännu inte
besökt och därför längtar jag dit. Säg,
hur lång tid tar det genom er tunnel?
— Tid? Det tar ingen tid! När
ni vill, kan ni vara i Babylon,
monsieur, säg bara åt mig. Jag är
nämligen Cherry, den store Cherry som
upphävt tiden!
Ah, redan hade jag honom fast.
Han var Camaralzaman och han var
Cherry — han ljög. För resten var
det ett nonsens att upphäva tiden. Och
jag sade:
— Nej, monsieur, ni håller mig för
ett dumhuvud, men tillåt mig i stället
kalla er en fräck lögnare! En fräck
blageur — jag ber er, upptag denna
ärligt menade skymf som en
gentleman!
— Jag är ingen gentleman. Jag är
Cherry, den store, oskymfbare Cherry
som upphävt tiden. Har ni inte hört
talas om mig? Å, ni har läst i alla
tidningar, alla böcker om mig, redan
bibeln talade om mig, gamla
testamentets alla profeter — allt handlar om
mig. För resten, varför skulle vi vara
fiender — vad skulle det gagna er?
Ni vill kanske skjuta med pistol, som
det är brukligt här i landet. Nåväl, ni
må vara en aldrig så säker skytt, er
kula skall inte skada mig, den skall
studsa mot min viljas järnmur. Och
jag, Cherry, som behärskar alla vapen,
alla medel, om jag vill döda er, jag
skulle kunna styra min kula rakt in
till ert hjärta, jag skulle styra den så
som man styr en automobil, ett
aero-plan. Den kan inte undgå att träffa
sitt mål. Jag leder den med elektriska
vågor. Kulan är en magnet och jag
styr den under dess väg genom luften
med elektriska strömmar — hur nära,
hur fjärran ni än är, skall min kula
nå er, förstår ni?
— Jag förstår att ni ljuger, mr
Cherry. För att kunna styra kulan
måste den vara försedd med en
mottagningsstation för de elektriska
vågorna. Ni skulle få lov att skjuta mig
med en torped, mr Cherry!
— O, barn av ett förgånget
årtusende, som inte kan frigöra sig från
tidens villföreställningar I Förstår ni
då inte, monsieur, att jag har upphävt
tiden? All den utveckling, som låg
framför er, som ni få kämpa er till
tum för tum, den har jag redan vunnit.
Jag har upphävt tiden, all forntid, all
framtid är min. Alltihop är mitt —
han gjorde en famnande bågrörelse
med armarna — förmår er hjärna fatta
det? Vad är tiden? Ett begrepp, som
människan gjort åt sig för sina behov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
